Organisatorisk och social

Genom det systematiska arbetsmiljöarbetet ges stöd till att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa.

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2015:4, om organisatorisk och social arbetsmiljö lyfts frågor om arbetsbelastning, arbetstid, kränkande särbehandling, kunskaper och mål för organisatorisk och social arbetsmiljö.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Den organisatoriska arbetsmiljön är resultatet av hur arbetet ordnas, styrs, kommuniceras, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter, krav, resurser, ansvar och hur beslut fattas. Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från kollegor och chefer. Organisatorisk och social arbetsmiljö är två områden som är tätt sammanlänkade med varandra.

Kunskaper om arbetsbelastning och kränkande särbehandling

Chefer och arbetsledare ska ha kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. I verksamheten behöver ni veta om denna kunskap finns och vilket stöd chefer och arbetsledare har för att kunna klara av detta även i praktiken. Fundera över på vilket sätt chefer och arbetsledare får stöd i att kunna bedöma hur organisering av arbetet i sin tur påverkar arbetsbelastningen för arbetstagarna.

  • Finns det intern kunskap om när arbetsbelastning kan bli ohälsosam eller behöver ni anlita extern sakkunnig hjälp?
  • Hur ser det ut med rutiner och instruktioner, finns det stöd från HR, personalavdelning eller personalhandbok som chefer och arbetsledare kan använda sig av?
  • Vet chefer och arbetsledare vart de ska vända sig i dessa frågor?

Arbetsbelastning

För att bedöma arbetstagares arbetsbelastning kan man titta på vad arbetsuppgifterna innehåller och under vilka förutsättningar arbetet utförs. I de arbetsuppgifter som ska utföras finns det förmodligen ett antal krav, en viss arbetsmängd och svårighetsgrad i relation till resurserna. Exempel på resurser är arbetstider, kunskaper, befogenheter och stöd.

Arbetsbelastning kan bli ohälsosam när kraven i arbetet mer än tillfälligt överskrider resurserna. Om exempelvis arbetstagaren inte hinner med sina arbetsuppgifter under den arbetstid som ges kan detta i förlängningen bidra till en upplevelse av otillräcklighet och stress. Detta kan i sin tur även leda till fysiska besvär hos arbetstagaren. Obalansen blir ohälsosam om den är långvarig och möjligheterna till återhämtning är otillräckliga.

Arbetstid och återhämtning

Arbetstidens förläggning ska inte leda till ohälsa hos arbetstagare. Redan vid planering av arbetet bör arbetsgivare ta hänsyn till detta. I arbetstidsplaneringen bör särskilt uppmärksammas möjligheterna till återhämtning. Arbetstidslagstiftningen och kollektivavtal anger ramarna för arbetstidens förläggning. Återhämtning är en viktig nyckel i att förebygga ohälsa och olyckor. Återhämtning som ger vila, stimulans och energi gör gott.

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling definieras av Arbetsmiljöverket som ”handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap”. Läs mer under "Kränkande särbehandling".

Mål

Enligt reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete ska varje arbetsgivare ha en arbetsmiljöpolicy. Enligt arbetsmiljöföreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö ska arbetsgivare även ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska främja hälsa och motverka ohälsa. Vid framtagandet av målen ska arbetstagarna ges möjlighet att medverka och arbetsgivaren ska se till att samtliga arbetstagare känner till målen.

Relaterad information