I Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2015:4, om organisatorisk och social arbetsmiljö lyfts frågor om arbetsbelastning, arbetstid, kränkande särbehandling, kunskaper och mål för organisatorisk och social arbetsmiljö.

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Den organisatoriska arbetsmiljön är resultatet av hur arbetet ordnas, styrs och kommuniceras. Det är också resultatet av delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter, krav, resurser, ansvar och hur beslut fattas.

Den sociala arbetsmiljön handlar om villkor och förutsättningar för arbetet som inkluderar socialt samspel, samarbete och socialt stöd från kollegor och chefer. Organisatorisk och social arbetsmiljö är två områden som är tätt sammanlänkade med varandra.

Kunskaper om arbetsbelastning och kränkande särbehandling

Chefer och arbetsledare ska ha kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. I verksamheten behöver ni veta om denna kunskap finns och vilket stöd chefer och arbetsledare har för att kunna klara av detta även i praktiken.

Fundera över på vilket sätt chefer och arbetsledare får stöd i att kunna bedöma hur organisering av arbetet i sin tur påverkar arbetsbelastningen för arbetstagarna.

• Finns det intern kunskap om när arbetsbelastning kan bli ohälsosam eller behöver ni anlita extern sakkunnig hjälp?
• Hur ser det ut med rutiner och instruktioner, finns det stöd från HR, personalavdelning eller personalhandbok som chefer och arbetsledare kan använda sig av?
• Vet chefer och arbetsledare vart de ska vända sig i dessa frågor?

Arbetsbelastning

För att bedöma arbetstagares arbetsbelastning kan du titta på vad arbetsuppgifterna innehåller och under vilka förutsättningar arbetet utförs. I de arbetsuppgifter som ska utföras finns det förmodligen ett antal krav, en viss arbetsmängd och svårighetsgrad i relation till resurserna. Exempel på resurser är arbetstider, kunskaper, befogenheter och stöd.

Arbetsbelastning kan bli ohälsosam när kraven i arbetet mer än tillfälligt överskrider resurserna. Om exempelvis arbetstagaren inte hinner med sina arbetsuppgifter under den arbetstid som ges kan detta i förlängningen bidra till en upplevelse av otillräcklighet och stress.

Detta kan i sin tur även leda till fysiska besvär hos arbetstagaren. Obalansen blir ohälsosam om den är långvarig och möjligheterna till återhämtning är otillräckliga.

Arbetstid och återhämtning

Arbetstidens förläggning ska inte leda till ohälsa hos arbetstagare. Redan vid planering av arbetet bör arbetsgivare ta hänsyn till detta. I arbetstidsplaneringen bör särskilt uppmärksammas möjligheterna till återhämtning.

Arbetstidslagstiftningen och kollektivavtal anger ramarna för arbetstidens förläggning. Återhämtning är en viktig nyckel i att förebygga ohälsa och olyckor. Återhämtning som ger vila, stimulans och energi gör gott.

Kränkande särbehandling

Kränkande särbehandling definieras av Arbetsmiljöverket som

handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap.

Mål

Enligt reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete ska varje arbetsgivare ha en arbetsmiljöpolicy. Enligt arbetsmiljöföreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö ska arbetsgivare även ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Målen ska främja hälsa och motverka ohälsa. När du sätter målen ska dina anställda ges möjlighet att medverka och du som arbetsgivare måste se till att alla på jobbet känner till målen.