Skyddsombud och skyddskommitté

När ett skyddsombud ska finnas

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare och anställda samarbeta i arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, men det är ett krav att det systematiska arbetsmiljöarbetet drivs tillsammans med de anställda och deras representanter.

På en arbetsplats med minst fem anställda som är regelbundet sysselsatta ska det finnas ett skyddsombud. Skyddsombud, även kallad arbetsmiljöombud, utses av lokal arbetstagarorganisation eller av anställda.

Skyddsombudets uppgifter

Skyddsombudet är de anställdas röst i skyddsfrågor. De tar del av handlingar som rör arbetsmiljön, får utbildning och deltar vid planering av nya och ändrade lokaler, arbetsmetoder med mera. Skyddsombudet sitter med i en eventuell skyddskommitté. Regler om skyddsombud återfinns i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen.

Skyddsombudets befogenheter

Skyddsombud, eller arbetsmiljöombud, kan begära att arbetsgivaren vidtar åtgärder i syfte att förebygga ohälsa eller olycksfall i arbetet. I första hand sker det löpande arbetsmiljöarbetet i samverkan mellan arbetsgivaren och skyddsombudet.

Om skyddsombud anser att åtgärder behövs för en tillfredställande arbetsmiljö, till exempel en viss undersökning, ska detta framföras till arbetsgivaren. Detta görs vanligen skriftligt till artbetsgivaren via en så kallad 6:6a-anmälan.

Vad är en 6:6a-anmälan?

Denna begäran grundar sig på arbetsmiljölagen 6 kap 6a§. Om arbetsgivaren får en 6:6a-anmälan av ett skyddsombud ska arbetsgivaren genast skriftligen bekräfta att denne mottagit skyddsombudets begäran.

Gör inte arbetsgivaren det eller inte agerar inom rimlig tid kan skyddsombudet vända sig till Arbetsmiljöverket med begäran om att myndigheten ska pröva om föreläggande eller förbud ska meddelas arbetsgivaren.

Finns det en skyddskommitté kan skyddsombud vända sig direkt dit för behandling av en arbetsmiljöfråga.

Skyddsombudsstopp

Om ett arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och detta inte kan åtgärdas genast genom att skyddsombudet vänder sig till arbetsgivaren kan skyddsombudet bestämma att arbetet ska avbrytas i avvaktan på att Arbetsmiljöverket tar ställning i frågan.

Inträffar ett skyddsombudsstopp ska arbetsgivaren omedelbart vända sig till Arbetsmiljöverket i syfte att få snabb klarhet och för att kunna sätta igång arbetet igen. Det kan vara förenat med straff att bryta mot ett skyddsombudsstopp.

Utomstående arbetskraft

Skyddsombud har befogenheter att agera till skydd för utomstående arbetskraft med avseende på rätten att begära beslut från Arbetsmiljöverket. När det gäller inhyrd arbetskraft har skyddsombud dessutom rätten att avbryta arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, så kallat skyddsombudsstopp.

Studerandeskyddsombud

För vuxna studerande, till exempel studenter vid universitet och högskolor, finns ett system med studerandeskyddsombud. Studerandeskyddsombudets roll är starkare än elevskyddsombudens. Studerandeskyddsombud ska bland annat ingå som ledamöter i skyddskommittén och har rätt att ta del av information i samma utsträckning som andra skyddsombud och ledamöter i skyddskommittén. De omfattas även av gällande tystnadsplikt.

Studerandeskyddsombud har rätt att driva ärenden och att överklaga Arbetsmiljöverkets beslut för att ta till vara de studerandes intressen i arbetsmiljöfrågor. Studerandeskyddsombudens rättigheter garanteras genom att de får en möjlighet att föra skadeståndstalan om de hindras i sitt uppdrag.

Vuxna som genomgår eftergymnasial utbildning företräds i arbetsmiljöarbetet av studerandeskyddsombud. Ett studerandeskyddsombud ska vara minst 18 år.

Elevskyddsombud

Elever i grundskolans årskurs 7–9 och specialskolans årskurs 7–10 samt gymnasieskolan företräds av elevskyddsombud i arbetsmiljöarbetet.

Även yngre elever samt elever i specialskola har rätt att delta i arbetsmiljöarbete efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt.

Skyddskommitté

Skyddskommittén är ett rådgivande organ till chefen. Kommitténs uppgift är att delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen och följa genomförandet. Regler för skyddskommittéer finns i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen.

Genom kollektivavtal kan man bestämma att skyddskommittén ska utgöras av ett forum som har en annan benämning och som behandlar både arbetsmiljöfrågor och andra frågor. På så vis kan skyddskommitténs arbetsuppgifter hanteras i samma forum som man har information och samråd enligt medbestämmandelagen.

Skyddskommitténs uppgifter

En skyddskommitté ska alltid finnas på arbetsplatser som har 50 eller fler anställda som arbetar regelbundet. Kommittén ska bestå av arbetsgivarrepresentanter, fackliga företrädare och minst ett skyddsombud. Kommittén bör träffas minst fyra gånger per år. Information om vilka som är med i skyddskommittén ska delges alla anställda.

Kommitténs uppgifter är att lägga arbetsmiljöaspekter på all slags planering. Kommittén ska titta extra på arbetsgivarens handlingsplaner för det systematiska arbetsmiljöarbetet, planering av lokaler, företagshälsovård och arbetsmiljöutbildning, organisationen av arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsplatsen. Blir skyddskommittén oenig om en arbetsmiljöfråga kan kommittén vända sig till Arbetsmiljöverket.

Tystnadsplikt

Kommitténs ledamöter och skyddsombudet har tystnadsplikt och får inte röja eller utnyttja vad han eller hon fått ta del av genom sitt uppdrag. Det kan till exempel handla om yrkeshemligheter, arbetsförfaranden, affärsförhållanden och enskildas personliga förhållanden.

Kerstin Wrisemo

Titel
Arbetsmiljö och socialförsäkringsfrågor
Telefonnummer
08-702 54 37
E-postadress