Om arbetstid

Regler om arbetstid finns dels i arbetstidslagen och dels i kollektivavtal.

Innehåll
Deltid
Flextid
Övertid och mertid
Jourtid och beredskap
Dygns- och veckovila
Måltidsuppehåll och pauser
Rast
Klämdagar

Arbetstidslagen är dispositiv och kan avtalas bort i sin helhet eller i vissa delar genom kollektivavtal på central nivå.

Arbetstidslagen utgår ifrån att heltid är ordinarie arbetstid. Enligt lagen får den ordinarie arbetstiden (heltid) uppgå till högst 40 timmar i veckan i genomsnitt för en heltidsanställd. Du som arbetsgivare kan bestämma när arbetsdagen ska börja och sluta. Läs ditt kollektivavtal om veckoarbetstid, begränsningsperiod och nattarbete.

Deltid

Med deltidsarbete menas en kortare arbetstid än vad jämförbar befattning med ordinarie arbetstid innebär. Observera att det är viktigt att skilja mellan deltidsanställning och deltidsledighet! Om en person till exempel är ledig ett par dagar i veckan för studier är det inte frågan om deltidsanställning utan ledighet på deltid.

Flextid

Arbetsgivaren kan bestämma om flextid ska tillämpas i verksamheten. Flextid ger en möjlighet till rörlig arbetstid. Den anställde kan genom flextiden börja eller sluta sin arbetsdag något tidigare eller senare än den ordinarie arbetstiden.

Övertid och mertid

Övertid är den arbetstid som överstiger ordinarie arbetstid. Mertid är all arbetstid som vid deltidsanställning överstiger den anställdes arbetstid.

Jourtid och beredskap

Jourtid är den tid då den anställde måste vara på arbetsplatsen för att vid behov utföra arbete. Beredskapstid är den tid då den anställde ska vara anträffbar för att efter kallelse utföra arbete.

Dygns- och veckovila

Dygnsvila ska omfatta minst elva sammanhängande timmar per 24-timmarsperiod. Vidare har den anställde rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet för varje period om sju dagar. Ledigheten ska om möjligt förläggas till veckoslutet. Vissa kollektivavtal innehåller avvikande bestämmelser liksom möjlighet för de lokala parterna att träffa avtal om avvikelser från reglerna om dygns- och veckovila.

Måltidsuppehåll och pauser

Måltidsuppehåll och pauser ingår i arbetstiden. Du som arbetsgivare ska ordna arbetet så att arbetstagaren kan ta de pauser som behövs utöver rasterna.

Rast

Med rast avses ett sådant avbrott i arbetstiden då den anställde inte är skyldig att stanna kvar på arbetsplatsen. Raster ska fördelas så att den anställde inte arbetar mer än fem timmar i följd. Raster får i vissa fall bytas ut mot måltidsuppehåll.

Klämdagar

Klämdagar regleras vanligtvis inte i kollektivavtal. Det är din sak som arbetsgivare att bestämma om dessa ska vara arbetsfria eller inte.