Diskriminering och diskrimineringsgrunder

Alla arbetsgivare ska enligt diskrimineringslagen bedriva ett aktivt arbete med att förebygga och främja lika rättigheter i arbetslivet.

Ett aktivt och målinriktat arbete för att främja lika rättigheter på arbetsplatsen kan också gynna utvecklingen i verksamheten. All erfarenhet visar att en arbetsplats med människor med olika bakgrund och kunskaper ofta är mer dynamisk och innovativ än en mer homogent sammansatt arbetsplats.

Täcker alla situationer

Diskrimineringslagens syfte är att motverka diskriminering och att främja lika rättigheter. Diskrimineringsförbudet täcker alla situationer som kan uppkomma mellan en arbetsgivare och en arbetssökande eller arbetstagare på en arbetsplats eller överhuvudtaget i samband med anställningen.

Från den 1 januari 2017 kräver lagen att arbetsgivaren undersöker om risker finns för diskriminering och gör analys av orsaken till dessa risker. Kraven på aktiva åtgärder omfattar samtliga sju diskrimineringsgrunder.

De sju diskrimineringsgrunderna

Kön Att någon är kvinna eller man.
Könsöverskridande identitet eller uttryck. Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet. Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Religion eller annan trosuppfattning. (Lagen saknar definition.)
Funktionsnedsättning Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning. Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Ålder Uppnådd levnadslängd.

Även den som avser att ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön.

Vem omfattas av diskrimineringsförbud i arbetslivet?

En arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren

  1. är arbetstagare,
  2. gör en förfrågan om eller söker arbete,
  3. söker eller fullgör praktik eller
  4. står till förfogande för att utföra eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft.

Vad räknas som diskriminering?

Diskriminering kan komma till uttryck på många sätt. Diskrimineringslagen omfattar följande sex former.

  • Direkt diskriminering
    Uppbyggt kring begreppen missgynnande, jämförbar situation och orsakssamband.
  • Indirekt diskriminering
    Uppbyggt kring begreppen missgynnande, jämförelse och intresseavvägning.
  • Bristande tillgänglighet
    Skäliga åtgärder för tillgänglighet kopplat till att en person med en funktionsnedsättning ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
  • Trakasserier
    Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
  • Sexuella trakasserier
    Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
  • Instruktioner att diskriminera
    Order eller instruktioner att diskriminera som lämnas till någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande eller till någon som åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.