Hoppa till huvudinnehåll

Vi använder så kallade kakor på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du också att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för arbetsgivare

Hur du leder arbetsmiljöarbetet i samverkan med anställda och skyddsombud

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är en metod för att underlätta arbetsmiljö­arbetet. Genom att följa den här guiden, kan vi hjälpa dig att systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller kraven och att ingen arbetstagare blir sjuk eller skadar sig i arbetet.

Innehåll
Ansvar och samverkan
Två syften med arbetsmiljöarbetet
Arbetsmiljölagen gäller alla arbetstagare
Vid MBL-förhandlingar
Fem steg som underlättar systematiskt arbetsmiljöarbete
1) Undersök arbetsförhållandena
Organisatorisk och social arbetsmiljö
Kränkande särbehandling
Ergonomi
Trygghet och säkerhet
Ensamarbete
Minderåriga
Brandskydd
Expertresurs och företagshälsovård
Friskvård
2) Bedöm riskerna du hittar
3) Åtgärda och skriv handlingsplan
4) Följ upp åtgärder du genomfört
5) Dokumentera och fördela uppgifter till fler
Checklistor och guider

Arbetsmiljölagen (AML), arbetsmiljöförordningen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter utgör grunden i arbetsmiljölagstiftningen och reglerar hur arbetsmiljöarbete ska bedrivas.

Ansvar och samverkan

Du som är arbetsgivare har huvudansvar för arbetsmiljön och att arbetsmiljölagstiftningen följs. Men arbetstagare, skyddsombud, arbetsmiljöombud och elevskyddsombud ska ges möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Två syften med arbetsmiljöarbetet

Syftet med arbetsmiljöarbetet enligt arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall. Dina anställda ska alltså inte drabbas av detta på jobbet. Men inte bara det. Syftet är också att uppnå en god arbetsmiljö.

Men vad är en god arbetsmiljö?

Ett bra ställe att börja leta på är arbetsmiljölagen. Där kan vi läsa, förutom vad det sunda förnuftet säger oss, om vad en god arbetsmiljö kan betyda.

  • Människor är olika både fysiskt och psykiskt. Och då måste arbetsförhållandena anpassas efter det.
  • De anställda också ska ges möjlighet att vara med och påverka. I det förändrings- och utvecklingsarbete som rör de specifika arbetsuppgifter som den anställde utför.
  • Lite enkelt förklarat; det ska vara meningsfullt på jobbet. Och då är variation, social kontakt och samarbete goda ingredienser.
  • Alla vill utvecklas, och personlig och yrkesmässig utveckling bör eftersträvas. Självbestämmande och yrkesmässigt ansvar är komponenterna här.
  • Du som är arbetsgivare ska samverka med dina anställda för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Självklart för en del, men kanske inte för alla.

Trender inom arbetsmiljö

Tyvärr så växer arbetsrelaterad ohälsa i Sverige. Över en fjärdedel av landets yrkesverksamma upplever arbetsorsakade hälsoproblem, enligt Arbetsmiljöverket. Varav hälften uppger psykiska besvär. Det gör förstås systematiken i arbetsmiljöarbetet mer angelägen än nånsin.

Arbetsmiljölagen gäller alla arbetstagare

Värt att upprepa: Arbetsmiljölagen gäller alla arbetstagare. Även de som genomgår utbildning, deltagare i arbetsmarknadspolitiskt program, och några till. Barn i förskolan och elever på fritidshem omfattas däremot inte.

Vid MBL-förhandlingar

Planeras förändringar i verksamheten?

När ändringar planeras i verksamheten ska du som arbetsgivare bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa och olycksfall som kan behöva åtgärdas. Det handlar om att ta reda på vilka eventuella arbetsmiljörisker en förändring i verksamheten skulle kunna innebära för arbetstagarna i syfte att kunna åtgärda riskerna i tid.

Exempel på förändring i arbetsmängd

Det kan exempelvis handla om att du i organisationen har tio personer anställda, och du behöver dra ner till åtta tjänster, men behålla samma arbetsmängd. Vad innebär det för risker för dem som är kvar? Och vilka åtgärder behövs sättas in?

Personalförändringar, nya arbetstider och metoder, andra organisationsförändringar, om- och nybyggnationer eller ny maskinell utrustning, är andra exempel.

När det handlar om omorganisation och eventuella neddragningar i verksamheten behöver du vid MBL-förhandlingar med fackliga organisationer kunna redovisa din riskbedömning och vilka åtgärder du planerar att göra i och med förändringen.

Till stöd för bedömningen kan det underlätta att ställa sig följande frågor

  • Vad består ändringarna av?
  • Var i verksamheten ska ändringarna genomföras?
  • Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs av förändringarna?
  • Kommer ändringarna medföra några risker för berörda arbetstagare som kan leda till ohälsa eller olycksfall i arbetet?
  • Är dessa risker allvarliga eller inte?

Vid upptäckta risker ska dessa åtgärdas. Det som inte kan åtgärdas direkt skrivs ner i en handlingsplan. Genomförda åtgärder ska följas upp och kontrolleras. Här kan du hämta blankett för riskbedömning och handlingsplan för detta.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet innehåller vissa steg som tar sin grund i verksamhetens arbetsmiljöpolicy och rutiner. Arbetsmiljöpolicy och rutiner ska skrivas ner om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten.


Fem steg som underlättar systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete, fem steg

Gör så här

  1. Undersök arbetsförhållandena.
  2. Bedöm riskerna du hittar.
  3. Åtgärda och skriv handlingsplan.
  4. Följ upp åtgärder du genomfört.
  5. Dokumentera och fördela uppgifter till fler.

1) Undersök arbetsförhållandena

Organisatoriska aspekter på arbetsmiljö

Hur arbetet organiseras får betydelse för hur arbetsmiljön formas. De aspekter du kan ha i åtanke är exempelvis

  • ledning och styrning,
  • kommunikation,
  • delaktighet och handlingsutrymme,
  • fördelning av arbetsuppgifter och
  • krav, resurser och ansvar.

Sociala aspekter på arbetsmiljö

Du kan också ta på dig de sociala glasögonen och se arbetsmiljön genom dem. Då ser du ungefär följande.

  • Socialt samspel. (T ex att alla får komma till tals på möten.)
  • Samarbete (T ex i vilken utsträckning anställda hjälper varandra på arbetsplatsen.)
  • Socialt stöd från chefer och kollegor. (T ex att anställda vet vem som finns att be om hjälp.)

Tips för att systematiskt syna specifika arbetsmoment

Granska de arbetsmoment och arbetsuppgifter som ingår under ett arbetspass för att se risker som kan leda till skada (olycka). En risk kan även finnas då någon skadat sig eller nästan skadat sig (tillbud).

Vad som kan påverka kroppen

Lyft, förflyttningar och vridmoment, arbetstidens förläggning, passiv rökning, arbete på annan plats än den ordinarie, brist på information, bristfälliga instruktioner och dålig kommunikation.

Vad som kan påverka måendet

Samtalston och bemötande, brist på information och kommunikation, otydligheter om vad som ingår i den anställdes arbetsuppgifter och hur dessa ska utföras.

2) Bedöm riskerna du hittar

Börja med att skriva ner de risker du hittat. Bedöm om risken är allvarlig eller inte. Till stöd för din bedömning kan du svara på de här frågorna.

  • Hur sannolikt är det att risken inträffar?
  • Om den inträffar vilka blir då konsekvenserna?
  • Är dessa allvarliga eller inte?
  • Hur ofta blir arbetstagaren utsatt för risken?

Om du inte har tillräckliga kunskaper om din verksamhet för att göra en riskbedömning ska du ta hjälp av någon som kan. Exempelvis kan en ergonom hjälpa dig om det handlar om bedömning av förflyttningar.

3) Åtgärda och skriv handlingsplan

Målet är att åtgärda alla risker. Alla risker går dock inte att ta bort. I sådana fall behöver du ordna så att arbetstagaren skyddas. Till exempel genom att arbetstagaren får information, utbildning, hjälpmedel eller personlig skyddsutrustning.

Åtgärder för att komma tillrätta med otydligheter om vad som ingår i arbetsuppgifterna kan vara rutiner och instruktioner för olika arbetsmoment, tätare samtal om vilka arbetsuppgifter som ingår, handledning och kompetensutveckling. De åtgärder som inte kan ordnas på en gång ska skrivas ner i en handlingsplan.

4) Följ upp åtgärder du genomfört

De åtgärder som görs behöver kontrolleras för att se om resultatet blev som förväntat. Annars kan ytterligare åtgärder behövas. Om det ska ske förändringar i verksamheten så behöver ny riskbedömning göras. Även arbetsuppgifternas innehåll kan förändras.

5) Dokumentera och fördela uppgifter till fler

För att underlätta ditt fortsatta systematiska arbetsmiljöarbete kan en arbetsmiljöpolicy och rutiner för arbetet vara ett gott stöd.

  • Arbetsmiljöpolicyn är en beskrivning av vad du vill uppnå eller åstadkomma med arbetsmiljön på den här arbetsplatsen. Punkterna 1–4 ovan är redskapen för detta.
  • Rutiner behövs både för det löpande arbetsmiljöarbetet och för att kunna hantera befintliga och nya arbetsmiljörisker. Introduktion av nyanställda är ett exempel på en viktig rutin.
  • Om flera har uppgifter i arbetsmiljöarbetet ska dessa personer ha tillräckliga kunskaper för att sköta sina uppgifter. En fördel kan vara att skriftligen fördela uppgifter så att det på ett tydligt sätt framgår vem som ska göra vad.

Checklistor och guider

Se våra checklistor för arbetsmiljöarbete.