Avtalsinriktning 2016

KFOs övergripande avtalsinriktning inför avtalsrörelsen 2016.

Arbetsgivarföreningen KFO organiserar kooperativa företag, idéburen välfärd och civilsamhällets organisationer. Gemensamt för våra medlemmar är att de är värderingsstyrda och driver långsiktiga och hållbara verksamheter. KFO företräder 4000 medlemmar som tillsammans sysselsätter över 100 000 personer, det gör KFO till Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Samhällsekonomiska utgångspunkter

Årets avtalsrörelse är rekordstor och sammanlagt ska 545 avtal som berör tre miljoner arbetstagare omförhandlas. För KFOs del handlar det om 40 kollektivavtal och ett antal hängavtal. De samhällsekonomiska utgångspunkterna är ovanligt komplicerade med en inflationstakt nära noll och stora skillnader i förutsättningarna för den inhemska och den internationellt konkurrensutsatta sektorn. Exportföretagen möter en knivskarp internationell konkurrens och brottas med fallande produktivitet medan företag verksamma på den inhemska marknaden möter en stark konjunktur driven av privat konsumtion och ökade investeringar.

För KFOs medlemmar inom idéburen välfärd är de samhällsekonomiska förutsättningarna på kort sikt av något underordnad betydelse eftersom lönebetalningsförmågan bestäms av politiska beslut. Assistansersättningen och nivån på lönebidragstaket är avgörande för många av KFOs medlemmar och KFO anser att staten måste anpassa ersättningarna efter den löneökningstakt som kommer att etableras i avtalsrörelsen 2016.

Värna märket 

Alltsedan industriavtalet träffades 1997 och Medlingsinstitutet inrättades 2000 har Sverige haft en väl fungerande lönebildningsmodell, vilket innebär att den internationellt konkurrensutsatta sektorn bestämmer det samhällsekonomiska löneökningsutrymmet, det så kallade märket.

Modellen har tjänat Sverige väl och har bidragit till att reallönerna ökat med 60 procent under de senaste 20 åren. Även antalet arbetsmarknadskonflikter och förlorade arbetstimmar på grund av strejker har varit mycket få i jämförelse med våra europeiska och nordiska grannländer. KFO värnar den nuvarande lönebildningsmodellen.

Omvandlingstryck på arbetsmarknaden – utmaning för parterna

Arbetsmarknaden är under ett starkt omvandlingstryck varför parterna har ett stort ansvar att kunna anpassa avtalen efter de utmaningar vi står inför.

Generellt för alla verksamheter är att demografiska förändringar, globalisering, urbanisering och digitalisering ställer nya krav på omställningsförmåga och utmanar våra invanda föreställningar kring bland annat organisation, arbetstider och ersättningar. De många nyanlända måste snabbt få tillträde till arbetsmarknaden och det kräver att arbetsgivare och fackliga organisationer vågar prova nya lösningar. Kompetensen måste tas tillvara och det kräver en tidig kontakt med arbetsplatser och arbetslivet. Entydiga forskningsresultat visar att arbete är den enskilt viktigaste faktorn för en snabb integrationsprocess.

Stärka den svenska modellen

För att kunna lösa dessa utmaningar behöver vi stärka den svenska modellen. Den svenska modellen bygger på en hög organisationsgrad och starka parter. Därför är det oroväckande att den fackliga organisationsgraden inom LO sjunkit med 30 procent under de senaste 20 åren. (Källa: A. Kjellberg 2016, ” Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisationsgraden hos arbetsgivarförbund och fackförbund”, Sociologiska institutionen, Lunds Universitet.)

På arbetsgivarsidan är organisationsgraden, och därmed kollektivavtalens täckningsgrad, alltjämt hög inom traditionella branscher. I nya snabbväxande branscher inom service- och välfärdssektorn är dock organisationsgraden avsevärt mycket lägre och inom exempelvis hushållsnära tjänster och hemtjänst omfattas få företag av kollektivavtal.

För att inte den svenska kollektivavtalsmodellen ska vittra sönder måste arbetsmarknadens parter vara beredda att ta sig an dessa utmaningar. Alternativet är en tynande svensk modell där allt fler företag och anställda inte kommer att omfattas av kollektivavtal. Om normen flyttas, så att kollektivavtalsanslutning betraktas som ett undantag, istället för en självklarhet, riskerar det att upplevas som en konkurrensnackdel bland många företag. En sådan utveckling vill KFO aktivt motverka. Kollektivavtalen ska istället utformas så att de kan ge företagen viktiga konkurrensfördelar. Därför måste kollektivavtalen bättre anpassas efter de enskilda företagens och organisationernas förhållanden och bli mer flexibla. KFO förespråkar dispositiva avtal där de lokala parter själva kan komma överens om villkor och lönemodeller anpassade utifrån lokala behov.

Övergripande avtalsyrkanden

Avtalsrörelsen är viktig och KFO vill att avtalsrörelsen 2016 ska bli avstamp för framtida konstruktiva samtal med samtliga motparter.

• Långa avtal eller tillsvidareavtal för att skapa goda planeringsförutsättningar för företag och verksamheter.

• Anställningsvillkoren behöver kunna anpassas utifrån de förhållanden som råder på arbetsmarknaden. Det kan ske genom lokala kollektivavtal mellan företag och lokal fackklubb eller genom överenskommelse mellan chef och medarbetare. Inom många av KFOs avtalsområden behöver det ske en anpassning av bestämmelserna kopplade till de särskilda ersättningarna. Gamla bestämmelser kring vad som ses som obekväm arbetstid överensstämmer inte med ett modernt arbetsliv och ökade krav på tillgänglighet.

• För att kunna attrahera den bästa arbetskraften behöver företag och organisationer utveckla en verksamhetsnära lönebildning och en individuell och differentierad lönesättning. Individgarantierna behöver ersättas till förmån för väl fungerande löneprocesser på arbetsplatserna. Individgarantier minskar företagens incitament för att lägga tid och kraft på väl fungerande lokala lönebildningsprocesser. Genom verksamhetsnära lönebildning ökar möjligheterna att arbeta med det lokala jämställdhetsarbetet och att vid behov förändra lönerelationer mellan olika yrkesgrupper. Arbetsmarknadens parter har ett stor ansvar för att tillsammans finna nya lösningar och underlätta inträdet på arbetsmarknaden för nyanlända, ungdomar och andra grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden.

• Hållbart arbetsliv. En god arbetsmiljö och ett inkluderande arbetsliv är ett långsiktigt och strategiskt arbete som har avgörande betydelse för verksamheternas utveckling och medarbetarnas välbefinnande. Vi blir allt äldre och en god arbetsmiljö möjliggör att fler kan arbeta längre. Det ger positiva ekonomiska effekter för både individ och samhälle.
Genom partsgemensamma kommittéer arbetar vi kontinuerligt med arbetsmiljöfrågor. Där kan vi tillsammans göra skillnad.

Relaterad information