Civilsamhällesåret 2023 kan sammanfattas i det ökade glappet mellan kostnader och intäkter. Många organisationer har det riktigt tufft när de ska möta det historiskt höga lönemärket, tillsammans med andra kostnadsökningar. Intäkterna från det offentliga har inte ökat i samman takt, eller till och med minskat rejält för vissa, konstaterar Patrik Schröder.
Fremia har arbetat intensivt under året för att stärka civilsamhällets röst och förbättra förutsättningarna. Jag tycker att vi har lyckats bra på många sätt. Det pratas mycket och ofta om vikten av ett vitalt civilsamhälle. Tyvärr matchas det inte alltid i den konkreta politiken. Nivåer på bidrag, projektmedel eller andra avtal räknas inte upp i takt med kostnadsökningarna. Vilket gör att det glapp som fanns sedan tidigare har blivit allt svårare att hantera. Dessutom vidtas andra åtgärder, som krymper civilsamhällets utrymme.
Konsekvenser av budgeten
I statsbudgeten för 2024 görs omfattande och snabba neddragningarna på bland annat Studieförbunden och de etniska organisationerna. Det innebär ett hårt slag mot dessa verksamheter, men även mot civilsamhällets infrastruktur och utrymme. Över tre år aviseras neddragningar för studieförbunden på 28 procent. Om man tar höjd även för inflation och tidigare urholkning blir det en tredjedel. De etniska organisationerna tappar hela sin finansiering till 40-talet organisationer om 19 miljoner kronor. Även konsumentorganisationerna får kraftiga neddragningar med intentionen att helt ta bort stödet. Den stora satsningen ligger på Fritidskortet som syftar till att främja en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga med 681 miljoner 2024.
Fortsatta steg för att avfinansiera civilsamhället?
I Tidöavtalet finns skrivningar om att utreda kusinarv. Det är en fråga som knappt fått någon uppmärksamhet, men som är mycket viktig för finansieringen i delar av civilsamhället. Om kusinarv införs, skulle det innebära minskade medel till Allmänna arvsfonden om cirka 50 procent, motsvarande i runda slängar 400 miljoner kronor årligen. Många civilsamhällesorganisationer har hel del av sin finansiering från just Allmänna arvsfonden. Fremia och Giva Sverige inleder under vintern ett samarbete för att påverka i frågan.
Höj taket för lönebidragen
Lönebidrag skapar arbete och delaktighet för människor med nedsatt arbetsförmåga. Trots många positiva effekter, har taket för lönebidragen inte höjts sedan 2017. En ny rapport från Fremia visar att en höjning av taket skulle ha positiva effekter för människor med nedsatt arbetsförmåga, för arbetsgivare och för samhället. Lönebidrag och andra former av subventionerade anställningar är ett viktigt medel för att öppna arbetsmarknaden och skapa fler vägar till arbete, för fler människor. Lönebidraget riktar sig specifikt till personer som till följd av funktionsnedsättning har nedsatt arbetsförmåga. Taket för lönebidraget ligger i dag på 20 000 kronor. Det innebär att lönebidrag endast utbetalas för den del av bruttolönen som ligger under 20 000 kronor per månad. Taket för lönebidraget sattes 2017, och har inte höjts sedan dess. Glappet ökar.
Hantering av hot och hat
Samtalsklimatet har hårdnat och allt fler i civilsamhället utsätts för hot och hat. Många organisationer har interna strukturer för att hantera detta, men ibland behövs stöd utifrån. Därför växlar Fremia upp arbetet för att stödja medlemmar när de utsätts för hot eller hat. Under hösten har vi arrangerat flera möten, både digitalt och fysiskt i Umeå och Malmö med målet att bättre förstå vilka behov som finns. Fremia rustar sig för att vara ett stöd för medlemmarna genom internutbildningar, utbildningar för medlemmar och framtagande av material. Vi gör också en inventering av hur utsatta organisationer har hanterat hot och hat, som kommer att resultera i en rapport som lanseras i januari 2024.
Almedalen och andra mötesplatser
Fremia fortsätter att vara en samlande kraft inom civilsamhället och den idéburna sektorn. För andra året arrangerade Fremia Civilsamhällesarenan i Almedalen, tillsammans med MUCF, Famna, Forum/Volontärbyrån, Giva Sverige, Civos, Ideell Arena, Studieförbunden, NOD och Sveriges barn- och ungdomsorganisationer, LSU. Under torsdagen och fredagen i Almedalsveckan genomfördes 16 seminarier och 8 rundabordssamtal. Seminarierna var mycket välbesökta och lokalen som tar cirka 70 personer var ofta fullsatt. Samtliga seminarier livesändes och kan fortsatt ses på webben. Vi har hittills nått ut till mer än 2 000 åhörare. Planeringen inför nästa års Almedalen har nu dragit igång och det är klart att Civilsamhällesarenan för tredje året i rad finns på Donners plats i Visby. Ambitionsnivå och konstellation blir liknande den för 2023.
Fremia finns också med i andra sammanhang där det finns möjlighet att träffa politiker och beslutsfattare. Under våren var Fremia med på Moderaternas Sverigedagar och Kristdemokraternas KD-dagar, för att stärka relationer med politiska aktörer och öka förståelsen för civilsamhällets arbete och behov. Under hösten har Fremia även medverkat på bland annat MR-dagarna och partsgemensamt forum inom ramen för NOD.
Samverkan med Arbetsförmedlingen
1 oktober ändrade Arbetsförmedlingen sina rutiner för beslut om arbetsträning. Enligt myndigheten krockar sättet de hittills anvisat arbetssökande till arbetsträning med upphandlingsrättsliga regler. Förändringen har fått kritik från bland annat funktionsrättsrörelsen, landets kommuner samt idéburna aktörer och arbetsintegrerande sociala företag. I Fremias rapportMåste Arbetsförmedlingen upphandla arbetsträning?, kommer upphandlingsjuristen Mathias Sylvan fram till attArbetsträning bör ses som en ”icke ekonomisk tjänst av allmänt intresse” och därmed inte omfattas av LOU. I rapporten lägger Mathias Sylvan fram en rad argument och visar på rättsfall som talar för att det faktiskt är möjligt för Arbetsförmedlingen att ingå avtal om arbetsträning utan upphandling, helt enligt gällande upphandlingsregler.
Nordiskt plattformsarbete
Under 2023–2024 är Fremia svensk värd för ett nordiskt nätverk för civilsamhällesorganisationer som arbetar med sociala frågor. Syftet är att sondera för, och om möjligt skapa, en mer permanent samnordisk plattform för erfarenhetsutbyte och påverkansarbete. Intresset för den inledande workshopen i våras var stort. Förberedelsearbete pågår nu för att under 2024 genomföra mellan tre och fem digitala möten inom fem temaområden. Fremia ansvarar för området politisk påverkan. Ytterligare områden som kommer att diskuteras är lokal samverkan, digital inkludering och ofrivillig ensamhet. I början av 2024 går information ut med förfrågan om deltagande i de fem seminariepaketen. Mer information finns här.
God jul och gott nytt år,