Långsiktiga och förutsägbara villkor

De höga löneökningarna tillsammans med inflationen och övriga kostnadsökningar, gör att trycket på många organisationer i civilsamhället är högt. Förutsättningarna för att göra ett bra arbete blir allt sämre.

Fremia har argumenterat för att olika bidrag, ersättningar och stödordningar behöver räknas upp och gärna indexeras. Lönebidrag är till exempel viktiga för att möjliggöra anställningar vid så kallad ”nedsatt arbetsförmåga”. Nivån har legat på 20 000 kronor i månaden för heltid sedan 2017.

100 miljoner årligen för arbetet mot social utsatthet

Regeringen ökar medlen till organisationer som arbetar med social utsatthet med 100 miljoner kronor. Det är bra att regeringen uppmärksammar civilsamhällets roll och funktion för utsatta människor i tider av kris. Och det är extra positivt att det är medel som regeringen vill tillföra statsbudgeten permanent. Det är alltså inte några ryckiga projektmedel utan ett stadigt tillskott, något som vi i civilsamhället har efterfrågat länge.

Etniska organisationer

Förutsättningarna för de etniskt baserade organisationerna ser sämre ut. Från årsskiftet försvinner de 19 miljoner som har gått till den här delen av civilsamhället, trots att forskningen pekar på att de etniska organisationerna bidrar till integrationen. Konsekvenserna för många av dessa organisationer blir svåra.

Fritidskortet

Den stora budgetsatsningen som regeringen gör på civilsamhället 2024 är införandet av fritidskortet. Insatsen syftar till att främja en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga. Förberedelser har pågått under 2023 och när kortet införs 2024 blir anslaget 681 miljoner kronor. En ytterligare ökning på 61 miljoner kronor aviseras från 2024 till 2025. Detta är 50 miljoner mindre än vad som tidigare har aviserats. Fritidskortet är en långsiktig satsning från regeringens sida och det återstår fortfarande många frågor om hur det ska fungera.

Ökat stöd till de politiska partierna

Det har inte varit en del av regeringens budgetkommunikation men Altinget har skrivit om att stödet till politiska partier ökar och det bekräftas i dagens budget. Stödet har legat på samma nivå i 20 år och justeras nu upp med argument som ökade kostnader. Här förs också diskussioner mellan partierna om behovet av att indexreglera dessa medel. 

Kunskap och infrastruktur

Studieförbunden förlorar 500 miljoner över tre år

Regeringen drar ner på folkbildningen med 500 miljoner kronor över tre år. 2024 försvinner 250 miljoner, 2025 ytterligare 100 miljoner och 2026 ytterligare 150 miljoner. Som diskussionerna har gått inför budgeten är neddragningarna inte förvånande. Men omfattningen är betydligt större än väntat.

Studieförbunden är en viktig del av den demokratiska infrastrukturen i Sverige. Genom samarbeten med föreningslivet möjliggörs bildning och engagemang i civilsamhället. Nu försämras de förutsättningarna drastiskt. Rektionerna på beskedet har varit många och starkt kritiska, inte minst från Studieförbunden. Altinget har samlat upp fler kommentarer.

Medel till studier om ideellt engagemang

Marie Cederschiöld högskola gör sedan 1992 en studie om ideellt engagemang i Sverige. Regeringens stöd i budgeten om 1,5 miljoner kronor är viktigt för att studien ska kunna fortsätta bidra till kunskap om varför och hur människor engagerar sig ideellt. Även civilsamhällesorganisationer bidrar med cirka 3 miljoner kronor för att möjliggöra arbetet.

Det är positivt att socialminister Jakob Forssmed noterar att offentliga aktörer behöver ha en god förståelse för det civila samhällets särart och förutsättningar. Men det finns många fler områden som behöver stärkas upp. I statistiken från flera myndigheter behöver det bli möjligt att särskilja på fler parametrar än offentlig respektive privat sektor. Även SCB skulle behöva ytterligare resurser för att arbeta med statistik inom civilsamhällesområdet.

Nationellt stöd för sociala utfallskontrakt

Diskussionerna om sociala utfallskontrakt har pågått sedan tidigt 2000-tal i Sverige. Idén är att premiera långsiktiga resultat genom finansieringsmodellen. Regeringen satsar 30 miljoner kronor över tre år för att stärka det nationella stödet till kommuner och regioner i att klarlägga förutsättningar och möjliggöra användandet av sådana modeller. I pressmeddelandet från Socialdepartementet finns ett tydligt fokus på det offentligas roll i arbetet. Vi hoppas och tror att meningen är att även involvera aktörer ifrån civilsamhället i arbetet.

Folkhögskolorna får 100 miljoner årligen

Folkhögskolorna får ökade anslag om 100 miljoner årligen, men det följer på tidigare minskningar. Utbildningsminister Mats Persson menar att folkhögskolan är en viktig utbildningsform där utrikesfödda samt personer med funktionsnedsättning eller kort tidigare utbildning kan utbildas för att stärka individerna och trygga samhällets behov av kompetensförsörjning.  

Höjt stöd för säkerhetshöjande åtgärder till 74 miljoner årligen

Det är välkommet att regeringen skjuter till 30 miljoner ytterligare i medel för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund och organisationer inom civilsamhället. Liksom att regeringen signalerar att handläggningen av medel, och vad dessa kan användas till, ska förbättras i linje med den rapport som Statskontoret gjort.

Arbetsmarknadspolitik och långtidsarbetslösheten

Regeringen arbetar vidare med Arbetsförmedlingens effektivisering och fokus på kärnverksamhet. Etableringsjobben ska öka nyanländas och långtidsarbetslösas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I takt med att etableringsjobben införs ska andra arbetsmarknadspolitiska insatser fasas ut. Medlen för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas, bland annat genom färre introduktionsjobb. Totalt innebär det en nettominskning på utgifter med 2,1 miljarder kronor 2024.

I budgeten föreslås en höjning av förvaltningsanslaget för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) med 3 miljoner kronor 2024. Detta för att säkerställa goda kunskapsunderlag om effekter av olika arbetsmarknadspolitiska insatser. 

CSN får 50 miljoner extra 2024 och 2025 för att bättre klara av handläggningen av omställningsstudiestödet.

Retorik och praktik hänger inte ihop

Statsbudgeten handlar inte bara om siffror. Här utvärderas också tidigare politik och nya riktningar sätts. Regeringen är i text tydliga med att man vill skapa goda villkor för civilsamhället. Som här, under rubriken ”Politik för det civila samhället” på sidan 161 i bilagan för utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid:

”Det civila samhället utgör både en omistlig förutsättning för ett levande samhällsliv och ett uttryck för ett öppet demokratiskt samhälle som är större än staten. I det civila samhället ryms såväl stora organisationer som små gemenskaper människor emellan. I civilsamhällets gemenskaper och mänskliga möten kan förståelse och respekt växa mellan människor, något som kan bidra till att motverka hat och polarisering och till att bryta utanförskap och ofrivillig ensamhet. Det civila samhället verkar också som demokratiskola och röstbärare samt bedriver samhällsnyttig verksamhet inom olika sektorer i hela landet. En utgångspunkt för politiken är att skapa goda villkor för ett självständigt civilsamhälle som bygger på frivilliga gemenskaper.”

Fina ord. Men när en sådan skrivning ställs mot siffrorna i budgeten, som slopade medel för de etniska organisationerna och extrema neddragningar på folkbildningen, synliggörs ett djupt glapp mellan retorik och praktik.