Petra Pilawa, verksamhetschef: Vi har nu en gemensam, transparent styrningskod för att få en bra lägstanivå. Det är ett exceptionellt initiativ, även globalt; ett erfarenhetsutbyte där vi ser över hur vi tillsammans kan höja ribban för företagen.

Petra Pilawa arbetade länge på LRF innan hon för tre år sedan var med och sjösatte Svensk Kooperation.

– Jag är en organisationsnörd från folkrörelsevärlden och har sett att demokrati tar lång tid, med stundtals sega möten där alla ska få tycka till. Men det är just denna tröghet som ger långsiktighet. Vi dras inte med i snabba, impulsiva klipp. Demokratiskt styrda företag har funnits i 150 år. Så bevisligen fungerar det, lika bra som, och ofta bättre, än andra företag. Det häftiga med kooperativa företag är att de ska vara minst lika lönsamma som andra företag och ändå styras av värderingar.

Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag

Styrning är vad det handlar om när Svensk Kooperation lanserade en banbrytande och internationellt ledande, Kod för styrning av kooperativa och ömsesidiga företag.

– Våra 60 medlemsföretag vill se en gemensam syn på hur företagen ska arbeta. Och då fungerar det inte med aktiebolags-koden, som en del kooperativa företag tidigare använt.

Den kooperativa koden skiljer sig markant från andra koder. Istället för att bara kryssa i ja eller nej får företagen förklara på vilket sätt de följer principerna, den erbjuder en kvalitativ fördjupning i frågor som till exempel medlemsstyrning.

Ett exempel på hur koden formuleras är ur princip 2, som handlar om demokratiska processer: "Kooperativa företag har demokratiska processer där medlemmarnas mening får ett tydligt genomslag. Processerna ska på ett öppet och transparent sätt främja medlemmarnas medverkan i olika forum och ge möjlighet till påverkan och insyn i verksamheten. Medlemmarna utser också representanter till de högsta beslutande organen".

– Ett adderat värde är att koden ger ett utbyte av erfarenheter. En kodkommitté utvecklar och förvaltar koden, och alla företag som antar koden skriver en årlig rapport. Det blir "en idébank med hög ränta".

Under våren har ett antal företag antagit koden, som är frivillig. Nästa år skrivs den första rapporten och det blir sedan kontinuerlig uppföljning av hur koden implementeras. Ett mångårigt, enträget planeringsarbete har gett resultat.

– Att vi skulle lyckas var inte givet från början. En kod för alla våra företag, oavsett vilken bransch och vilken storlek, är snudd på unikt.

Okunskap källa till problem

En väckarklocka från Svensk Kooperation under året har varit den rapport som visar att undervisning och kunskap om kooperation och ekonomiska föreningar idag är obefintlig inom såväl grund- och gymnasieskola som på universitet och högskolor.

Det är alarmerande, säger Petra och fortsätter:

– Resultatet blir att våra kooperativa och ömsesidiga företag fortsatt har svårt att kommunicera med banker och myndigheter. Till och med när Landshypotek träffar Finansinspektionen så tycker FI att företagsformen är “konstig”. De vet inte vad det är.

Här ligger Sverige efter globalt. Svensk Kooperation fortsätter att sprida rapporten, till politiker och mot akademin, och för många mottagare har den varit ett uppvaknande. Att råda bot på okunskapen om kooperation och ömsesidiga företag, "företagsformerna du inte ens visste fanns", är en av de stora frågorna.

– Vi ser ett stort intresse bland riksdagsledamöter och myndigheter. Rekordmånga motioner om den kooperativa företagsformen har skrivits och seminarier anordnas. Vi visar att det här är moderna och intressanta företagsformer.

Det är ett långsamt, ihärdigt arbete som fungerar åt två håll - det växande intresset gror också bland medlemsföretagen. De lyfter nu själva fram företagsformen som en fördel, något att vara stolta över. Det fanns en tid när så inte var fallet.

Thunberg-effekten

Undersökningar om ungdomars attityder visar en "Greta Thunberg-effekt".

– De vill ha hållbarhet, långsiktighet, ansvarsta - gande och göra saker tillsammans. Och det är ju kooperationens värderingar. För engagerade ungdomar kan kooperativa företag vara en magnet. Här finns en framtid med konsumentmakt, bra arbetsvillkor och ekonomisk transparens.

Från förra finanskrisen ser vi också att kooperativa företag klarar sig bättre tack vare att de arbetar långsiktigt. Utan kvartalsekonomi blir företagen stabila i kriser.

Statistik saknas

Svensk Kooperation arbetar med fakta; det offentliga tar inte det ansvaret. Det finns till exempel ingen statistik över den kooperativa sektorn.

– Vi tar fram denna statistik istället. Vi tar till exempel varje år fram siffror över hur stor omsättning och hur många anställda som de 100 största kooperativa och ömsesidiga företagen har. Det är många som blir förvånade över hur stor sektorn är, med över 450 miljarder kronor i omsättning så motsvarar det 10 procent av BNP.

Svensk Kooperation arbetar i takt med samtiden och med demokratiska värden i botten, stärker medlemsföretagen genom utbildningar i styrelse - arbete, valberedningar, förtroendevalda revisorer och nätverksträffar.

Det bubblar och sjuder i den kooperativa sektorn, det är en spännande tid. De olika sektorerna lär av varandra och på så sätt förnyas och utvecklas företagsformen.

KFO (Fremia den 1 jan 2021) är en viktig partner

– KFO (Fremia den 1 jan 2021) är ju en av fyra grundande medlemmar till Svensk Kooperation och vi arbetar mycket tillsammans för den kooperativa sektorn. De har många medlemmar som inte är med hos oss, men vi arbetar för samma sak och kompletterar varandra. I dagens samhälle går det alldeles utmärkt att arbeta på distans. Det gör Petra ofta, från Falun, dit hon flyttat tillbaka efter att under en tid ha bott i Stockholm. I Falun har familjen nära till mor- och farföräldrar samt till friluftsliv.

– Två minuter till närmsta slalombacke. Det är livskvalitet! avslutar Petra.