Under ett års tid har Riksrevisionen granskat delar av Allmänna arvsfondens verksamhet. I dag kom slutrapporten. Riksrevisionen menar att det finns områden som inte fungerar och vill därför inleda en process för att avveckla Arvsfonden. ”Rapporten ligger i linje med regeringens agenda att strypa finansieringen till civilsamhället”, säger Patrik Schröder.
Riksrevisionens rapport tar bland annat upp att Allmänna arvsfonden borde utöka inhämtningen av uppgifter från myndigheter, samtidigt som de noterar att det saknas lagstöd för att göra det. Slutsatsen blir att riksdagen behöver stifta nya lagar på området för att Arvsfonden och andra bidragsgivande myndigheter ska kunna göra de kontroller som Riksrevisionen efterfrågan.
– Riksrevisionen har i andra granskningar kommit fram till liknande slutsatser; att lagstiftaren behöver förändra regelverken för att möjliggöra ökade kontroller för myndigheter. Det är rimliga slutsatser. Men vem ska lastas för att det inte i dag finns lagstöd för att göra delar av det som revisorn önskar? Knappast myndigheten och absolut inte de organisationer som får förtroendet att omsätta medlen i verksamhet, säger Patrik Schröder, civilsamhällessamordnare hos Fremia.
Svårt att förstå Riksrevisionens slutsats
– Det är svårt att förstå hur Riksrevisionen kommer fram till slutsatsen att Allmänna arvsfonden bör läggas ner. Idén att staten ska få arvsrätt och medlen gå direkt in i statsbudgeten för regeringen att disponera fritt är också mycket svårbegriplig, säger Patrik Schröder.
I går, dagen innan offentliggörandet av Riksrevisionens rapport, kom även kommittédirektiven för den utredning som ska föreslå att kusinarv återinförs.
Del i regeringens agenda att strypa finansieringen till civilsamhället
– Riksrevisorns rapport och regeringens utredningsdirektiv för att återinföra kusinarvet är väl synkade med varandra och pekar tydligt på regeringens vilja att strypa betydande finansiering till civilsamhällets organisationer, säger Patrik Schröder.
En viktig del av det som gör Allmänna arvsfonden legitim ligger i att medlen, helt oberoende av staten, går till civilsamhället att bedriva utvecklande verksamhet för särskilt prioriterade målgrupper; barn och unga, personer med funktionsnedsättning samt äldre.
Sedan starten 1928 har Arvsfonden finansierat projekt som har lett fram till exempelvis allmän förskola, mödrar- och barnavårdscentraler, färdtjänst och personlig assistans. Även hjälptelefonen hos BRIS, Glada Hudikteatern, Cirkus Cirkör, Friends och Självmordslinjen har sitt ursprung i Arvsfondsfinansierade projekt.