Mitt första PGF – civilsamhällets forum med regeringen

I PGF, Partsgemensamt forum, diskuterar representanter från regeringen och civilsamhället hur förutsättningarna för det civila samhällets organisationer kan förbättras. Fremias Patrik Schröder har deltagit för första gången:

PGF träffas fem gånger om året för att diskutera aspekter av civilsamhällespolitiken och de sex principer som den vilar på. Deltagande organisationer i PGF ansvarar för att ta fram frågeställningar och underlag för diskussionerna med stöd av NOD, som är sammankallande och har det administrativa ansvaret.

Vid det partsgemensamma mötet 5 december träffades åtta departementstjänstepersoner tillsammans med åtta civilsamhällesrepresentanter med stöd av fyra NOD-anställda för att diskutera principen om öppenhet och insyn med fokus på tillit, granskning och administrativa krav.

Balansen mellan tillit och kontroll

Diskussioner om balansen mellan tillit och kontroll har funnits under en lång tid men från med terrordåden i USA 11 september 2001 och det påföljande kriget mot terrorismen så har staters vilja att kontrollera penningströmmar och transaktioner ökat. Mycket av samarbetet görs inom FATF där standarder och praktiker bestäms.

Pär Holmbäck, politiskt sakkunnig hos finansmarknadsminister Niklas Wykman, stod för en intressant inledning om organiserad brottslighet, ekonomisk brottslighet, penningtvätt, fusk och fel.

Men han presenterade ingen data över hur omfattande problemen är inom olika områden. Det är ju ändå stor skillnad på organiserad brottslighet och administrativa felaktigheter som sker utan uppsåt. Alla var överens i diskussionerna om att åtgärder krävs för att komma till rätta med kriminella handlingar. Och alla var nog också överens om att det måste finnas en balans mellan åtgärder och problemets omfattning. Men vad är då en bra balanspunkt? Här fanns det olika bilder.

Civilsamhällesföreträdare menade att det är avgörande att åtgärderna är verksamma och gör verklig skillnad i att motverka kriminalitet och fusk. Medan åtgärder som uppfattas som en allmän administrativ börda och som den med kriminella avsikter enkelt kan ta sig runt, blir svara att ta på allvar.

Registrering av verklig huvudman

Och det tar oss till frågan om registrering av verklig huvudman hos juridiska personer. Lovisa Hedberg, sekreterare i 2022 års penningtvättutredning (Fi 2022:13), berättade om den EU-process som har landat i att verklig huvudman ska registreras hos Bolagsverket. Den svenska regeringen har arbetat för att det ska finnas undantag för den ideella sektorn i Sverige men inte fått genomslag för detta. Utredningen förstår att den här registreringen kommer att öka den administrativa bördan och kostnaderna för att driva förening.

Civilsamhällesdeltagarna var inte förtjusta inför den kommande registreringen. Men menade att frågan om hur en registrering ska ske blir väldigt viktig. Ska det tas kopior på ID-kort, ska dessa bevittnas, ska eventuella underskrifter vara fysiska eller digitala, eller är det bara att skicka in årsmötesprotokollet? Behovet av undantag för registrering av vissa organisationer diskuterades men det var oklart vilka möjligheter det kommer att finnas för det.

Bra med ett forum

Det här var mitt allra första PGF. Andra deltagare hade varit med i alla fall 30 gånger. Flera som jag pratade med menade att formerna har börjat sätta sig det senaste året och att PGF blir mer och mer meningsfullt. Tidigare har det funnits en del kritik, och vissa har menat att forumet spelat ut sin roll. För egen del, efter bara denna enda erfarenhet, tänker jag att alternativet – att vi inte hade ett gemensamt forum med regeringen – vore klart sämre. Det fanns absolut olika åsikter, perspektiv och fokus på mötet. Men att parterna har ett gemensamt forum är en möjlighet att föra dialog, lyfta argument och ta saker vidare.