Vi uppmanar kommuner och regioner att räkna upp sina ersättningar till idéburna och privata aktörer med kostnadsutvecklingen, skriver debattörer från Fremia i Dagens Samhälle.
Den 31 mars sattes det så kallade märket av industrins parter på arbetsmarknaden. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har därefter meddelat att de är överens med Kommunal om lönerna 2023, eftersom deras avtal slår fast löneökningar i nivå med industrins. Den historiskt höga nivån på märket – 7,4 procent – kommer att följa med även oss i Fremia när vi ska förhandla våra kollektivavtal med de fackliga parterna i årets avtalsrörelse.
Fremia tror på den svenska modellen och står bakom märket och en ordnad lönebildning. Men vi känner stor oro för hur idéburna äldreboenden, föräldrakooperativa förskolor och assistansanordnare ska klara så stora löneökningar. Många påverkas dessutom av kraftiga hyreshöjningar, ökande elpriser och andra stora kostnadsökningar.
Samtidigt hänger inte den offentliga finansieringen med. SKR:s prisindex släpar efter med ett år. Det innebär att den höga inflationen inte slår igenom förrän i nästa års uppräkningar av ersättningarna. Det är heller inte självklart att kommunen eller regionen räknar upp ersättningarna till idéburna och privata vård- och omsorgsgivare enligt index.
Låt oss ta tre exempel från Stockholmsregionen. Region Stockholm har ingen uppräkning alls i flera vårdval, som den avancerade hemsjukvården och den palliativa slutenvården. Stockholms stad höjde ersättningarna till idéburna och privata LSS-verksamheter, hemtjänst och dagverksamheter med endast 1,1 procent. Nacka kommun har inte höjt ersättningen för LSS-verksamhet alls i år.
Inom den personliga assistansen har ersättningen räknats upp med 1,5 procent för 2023. Assistansersättningen har dessutom urholkats under ett decennium. Om ersättningen skulle ha räknats upp i takt med den allmänna löneutvecklingen skulle den i dag ha varit omkring 30 kronor högre per timme. Det betyder att assistansanordnarna, redan före årets lönerevision, kämpar på en kritisk nivå.
Fremias medlemmar som driver välfärdsverksamheter på uppdrag av det offentliga har hamnat i ett ohållbart läge. De idéburna verksamheterna har inga stora rörelsemarginaler att ta av. I den mån någon går med vinst, återinvesteras överskottet i verksamheten. De kan inte, som offentliga verksamheter ofta gör, gå med underskott. Många organisationer har inte något större eget kapital som de kan ”övervintra” på.
De idéburna och kooperativa verksamheterna vill självklart ge sina medarbetare löneökningar i paritet med vad andra på arbetsmarknaden får. Men varifrån ska pengarnas tas, när den offentliga finansieringen av välfärdstjänsterna inte hänger med? Det historiskt höga märket slår rakt mot deras verksamheter och påverkar både medarbetare och de medmänniskor som verksamheten är till för.
Många av våra medlemmar varnar nu för att de kommer att behöva säga upp personal eller på andra sätt dra ner i verksamheten. Vad händer om föräldrakooperativen inte kan driva sina förskolor vidare? Om idéburen hemtjänst inte blir möjlig att genomföra? Om det blir omöjligt att fortsätta driva personlig assistans?
I dag, den 17 april, ska finansminister Elisabeth Svantesson (M) presentera regeringens vårbudget och vårändringsbudget. Vi uppmanar regeringen att avsätta de resurser som krävs för att välfärdens verksamheter ska få en hållbar finansiering. Vi uppmanar vidare kommuner och regioner att räkna upp sina ersättningar till idéburna och privata aktörer med kostnadsutvecklingen. Våra medlemmars verksamheter behövs i välfärden. Även efter denna kostnadskris.
Jasmina Helander
Biträdande förhandlingschef, arbetsgivarorganisationen Fremia
Karin Liljeblad
Branschexpert idéburen välfärd, Fremia
Henrik Petrén
Branschansvarig personlig assistans, Fremia