A

Arbetsfred När kollektivavtal gäller får arbetstagare inte strejka. Även kallat fredsplikt.

Avtalslöst tillstånd När kollektivavtal inte gäller kan arbetstagare strejka.

Arbetsnedläggelse Strejk.

Ajournera Skjuta upp eller senarelägga förhandlingarna.

Allmänna anställningsvillkor Avtalsvillkor gäller annat än lönen. Typ anställningsformer, arbetstid eller ledighetsregler.

Arbetsgivar­organisation En sammanslutning av arbetsgivare som bl a fungerar som förhandlingskartell.

Arbetstagarorganisation Ett fackförbund.

Arbetskraftskostnad Lön och övriga kostnader för arbetsgivaren som hör till anställningen; bruttolön, arbetsgivaravgifter, försäkringsavgifter och pensionsavgifter.

Arbetsledningsrätt Arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

Arbetstidsbank Konto där arbetstidsförkortning samlas och beräknas enligt vissa avtal. Tiden kan sedan tas ut i ledighet eller pengar.

Avtalskrav/avtalsyrkanden De krav som part avser driva i förhandlingarna.

Avtalslöst tillstånd Situationen då kollektivavtal löpt ut utan att nytt avtal träffats.

Avtalsperiod Kollektivavtalets giltighetstid.

Avtalsrörelse Processen där parterna förhandlar för att träffa nya träffa kollektivavtal om löner och allmänna villkor.

B

Balkongtillägg Kollektivavtalad lägsta semesterlön i kronor per dag, även kallat semesterlönegaranti.

Beredskap Den tid då den anställde befinner sig i hemmet och har beredskapsersättning för att inom viss tid kunna inställa sig på arbetet.

Blockad En typ av stridsåtgärd. Facket förhindrar att viss typ av arbete utförs eller att vissa åtgärder inte får vidtas.

Central förhandling Förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på central nationell nivå.

Central lönebildning Löneökningarnas storlek och i vissa fall också löneökningarnas fördelning förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorganisationer på nationell nivå.

Differentierade löner Lönerna skiftar mellan enskilda arbetstagare beroende på exempelvis resultat.

Dispositiv Vissa delar av arbetsrätten är möjlig att avvika från genom att fack och arbetsgivare kommer överens om att andra regler ska gälla för dem än vad lagen säger. Jämför också semidispositiv.

F

Flexpension Kollektivavtalad extra pensionsavsättning med rätt att ansöka om att gå ner i arbetstid i slutet av arbetslivet.

Föräldralön/föräldrapenningtillägg Löneutfyllnad som regleras i kollektivavtal och betalas ut till föräldraledig.

Förskjuten tid Schemalagd arbetstid utanför den ram som är kollektivavtalets ordinarie arbetstid. Förskjuten tid används i många kollektivavtal istället för Ob-ersättning.

Generellt utlägg Löneökning som ges lika till alla.

H

Huvud­avtal Avtal mellan huvudorganisationerna innehållande regler gällande partsrelationer och förhandlingsordning. Exempelvis Fremias huvudavtal med LO respektive PTK eller Saltsjöbadsavtalet I & II.

Huvud­organisationer Paraplyorganisationer för arbetsgivarförbund och fack. Exempelvis LO, SKR eller Svenskt näringsliv.

Hyvling En omorganisation i en verksamhet som innebär en sänkning av de anställdas sysselsättningsgrad.

Hängavtal Företag som inte är med i en arbetsgivarorganisation kan teckna ett hängavtal direkt med ett fackförbund. Oftast med samma innehåll och verkan som det ordinarie kollektivavtalet det ”hänger” på.

I

Individgaranti Garanterad del av lönerevisionen till varje enskild individ

Individuell lönesättning Lön som sätts utifrån enskild individs prestation, kompetens och bidrag till verksamheten.

Industri­avtalet Samverkans- och förhandlingsavtal mellan fack och arbetsgivarna inom konkurrensutsatt industri.

Inflation En ökning av den allmänna prisnivån som gör att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar.

Ingångslön Förhandlad lön vid start av en ny anställning. Ska motsvara minst kollektivavtalets lägstalön eller minimilön.

Inhyrning Arbetsgivarens anlitande av arbetskraft från bemanningsföretag

Jämställdhetspott I vissa löneavtal kan en del av löneutrymmet avsättas för att jämna ut löneskillnader.

Kollektivavtal Ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och fack om anställningsvillkor för arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare.

”Knät” Ett månadslönebelopp i kronor som definieras i löneavtalen där individer med löner under detta belopp ändå genererar ett och samma minsta påslag i kronor till lönepotten

I praktiken betyder ”knät” att man vid beräkningen av löneökningsutrymmet som lägst ska använda den lägsta månadslön som anges av knät, t ex 27 000 kr. Även om det finns individer som har lägre månadslön.

L

Lockout Utestängning av arbetstagare från arbetsplatsen som en stridsåtgärd av arbetsgivaren

Lokal lönebildning Lönebildning som utgår från den enskilda organisationens förutsättningar

Lokal pott Den summa pengar eller procentsats som enligt det centrala avtalet ska fördelas lokalt.

Lokala förhandlingar Förhandling mellan fack och arbetsgivare på en enskild arbetsplats.

Låglönepott/låglönesatsning Yrkanden från LO-förbunden om att med olika metoder höja lönerna på de avtalsområden som har lägst medellöner

Lägstalön Kollektivavtalets lägsta tillåtna lön. Kallas också minimilön.

Lönebildning Den process enligt vilken lönerna bestäms. I en enskild organisation styrs lönebildningen av kollektivavtalet, verksamhetens förutsättningar och egna lönepolicy. Lönebildningen ska stötta verksamhetsidén.

Lönediskriminering Skillnad i lön som beror på faktorer som inte är sakligt grundade, till exempel kön, etnicitet eller funktions­variationer.

Löneglidning Löneökningar utöver det som kollektivavtalet anger.

Lönekartläggning Lagstadgad kartläggning av lönerna på en arbetsplats för att upptäcka osakliga löne­skillnader mellan kvinnor och män.

Löneöversyn Processen att i efterhand justera enskilds lön om utfallet i lönerevisionen inte stämmer överens med kollektivavtalets intentioner.

Lönekriterier De bedömningsgrunder som styr lönesättningen i den enskilda organisationen

Lönepolicy Organisationens principer och kriterier för lönesättningen och löneprocessen.

Lönerevision Organisationens årliga översyn av lönerna i enlighet med gällande kollektivavtal.

Lönesamtal Mötet mellan lönesättande chef och medarbetare där ny lön meddelas och sammankopplas med prestation och lönekriterier.

Löneutrymme Kan avse den lokala potten att fördela inom organisationen eller på samhällsnivå vilket totalt utrymme som finns att höja lönerna med bibehållen konkurrenskraft och utan att arbetslösheten stiger.

Löneväxling Möjlighet att växla bruttolön mot annan förmån, till exempel pension.

Medarbetaravtal Ett gemensamt kollektivavtal som gäller både arbetare och tjänstemän på en arbetsplats.

Medellön Summan av alla löner dividerad med summan av antal individer.

Medianlön Den mittersta lönen i en grupp löner i storleksordning från lägsta till högsta lön.

Medling Försök att ena tvistande parter. Frivillig medling innebär att parterna själva ber om hjälp. Tvångsmedling innebär att medlare går in på eget initiativ om det finns risk för stridsåtgärder.

Medlingsinstitutet (MI) Statlig myndighet som medlar i arbetstvister. MI arbetar för att lönebildningen fungerar väl och ansvarar för lönestatistik.

Mertidsblockad Stridsåtgärd som innebär att facket hindrar uttag av mertid hos arbetsgivaren.

Märket Löneökningen uttryckt i procent över viss tid som överenskommits av parterna inom exportindustrin

Nattmangling Förhandlingar nattetid, oftast i slutskedet av förhandlingsarbetet.

Nettolön Den lön den anställde får ut efter skatt.

Nominell löneökning Hur mycket lönerna ökar utan hänsyn till inflationen.

Normering Industrins avtal blir normerande för övriga avtalsområden som då inte får innehålla större kostnadsökningar än märket.

Nyanställningsblockad Strids­åtgärd som innebär att facket hindrar alla nyanställningar hos en arbetsgivare.

OB-ersättning Lönetillägg för arbete på tider som i kollektivavtalet betraktas som obekväma för arbetstagaren.

Omställningsavtal Avtal om stöd till arbetstagare under anställningens gång eller vid uppsägning på grund av arbetsbrist, ohälsa eller då visstidsanställning inte förlängts på grund av arbetsbrist.

Omställnings­studiestöd Ett studiestöd med syfte att stärka den framtida ställningen på arbetsmarknaden för personer mitt i arbetslivet.

Omställningsstöd Består av olika insatser som hjälper anställda som har blivit uppsagda på grund av arbetsbrist eller ohälsa eller när en tidsbegränsad anställning har löpt ut. Rådgivning för jobbsökning, vägledning kring kompetensutveckling och validering är några exempel på olika former av omställningsstöd.

Opo Medlare inom Industriavtalet, förkortning för opartiska ordförande.

Osakliga löneskillnader Löneskillnader för lika eller likvärdigt arbete där skillnaden saknar saklig grund. Se lönediskriminering.

Pott Värdet eller summan som avtalet anger för löneökningarna och som ska fördelas på individuella arbetstagare.

Prolongering Förlängning av tidigare gällande avtalsvillkor.

Reallöneökning Nominell lön minus inflation. Om avtalets nominella lön är 4% och inflationen 3% så är de reallöneökningen 1%.

Retroaktiv lön Löneutbetalning räknad från retroaktivt lönerevisionsdatum när avtalsförhandlingarna har dragit ut på tiden över avtalets utlöpsdatum.

Riksavtal Rikstäckande kollektivavtal för exempelvis en bransch.

Rörlig lön Lönedel som är kopplad till prestation, resultat eller arbetstidens förläggning.

Sifferlösa avtal Kollektivavtal utan centralt fastställda löneutrymmen, löneavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar.

Skyddsarbete Arbete som arbetstagare är skyldig att utföra trots pågående konflikt för att förebygga skada på människor eller egendom.

Strandade förhandlingar Förhandlingar som avbryts för att parterna är oense.

Strejk När arbetstagare vägrar arbeta. Strejkrätten är skyddad i grundlagen. Med vild strejk menas en strejk som beslutats av de strejkande arbetstagarna själva, utan godkännande av en facklig organisation.

Stridsåtgärder Stridsåtgärder är åtgärder som arbetsmarknadens parter, facken respektive arbetsgivar­organisationerna och enskilda arbetsgivare, kan ta till under förhandlingar under avtalslöst tillstånd. Strids­åtgärderna kan vara till exempel strejk, blockad eller lockout.

Stupstock Bestämmelser i centrala kollektivavtal om löneutrymmets storlek som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens.

Sympatiåtgärder Stridsåtgärder till stöd för en annan lovlig konflikt.

Tarifflön Lönesättningsmodell som bygger på kriterier som till exempel anställningstid eller befattning.

Trygghetsavtal, se omställningsavtal.

Turordning Regler om vilka som ska sägas upp och i vilken ordning om det råder arbetsbrist. Grundregeln är sist in först ut, men lag och avtal tillåter också vissa undantag.

Tillfälligt avtalslöst tillstånd Tiden mellan ett avtal löpt ut och ett nytt tecknats.

Varsel Förvarning från part om stridsåtgärder en viss tid innan de ska börja gälla.

Yrkanden Avtalskrav som lämnas till motparten inför förhandlingar.

Ö

Öppningsklausul Avtalsregel som gör det möjligt för parterna att under vissa förhållanden avvika från kollektivavtalet.

Övertidsblockad Stridsåtgärd som innebär att facket hindrar övertidsuttag hos arbetsgivaren.