Mer än 70 år av arbetsgivarservice

Berättelsen om oss är berättelsen om en resa från traditionell kooperation på 1940-talet till en modern arbetsgivarorganisation för civilsamhälle, idéburna organisationer och kooperativa företag. Vårt unika huvudavtal och konfliktfria tillvaro löper som en lila tråd genom händelserna.

Vad betyder KFO?

En gång var KF Sveriges största företag

KFO betydde ursprungligen Kooperationens förhandlingsorganisation. På den tiden var Kooperativa Förbundet (KF) Sveriges största företagsgrupp. Förutom detaljhandeln som drevs av konsumentföreningarna hade KF även industrier som producerade en mängd olika varor.

Och vi var KF:s lönekontor

Anledningen till den egna tillverkningen var att kooperationen från början utsattes för leveransbojkotter från producenter som var starkt kopplade till den privata detaljhandeln. Tyngdpunkten på detaljhandel och industri avspeglades även på KFO, som i mitten av 1960-talet hade cirka 60 anställda, inklusive en tidsstudieavdelning.

Namnet KFO är numera enbart ett namn

Idag är KFO inte längre någon initialförkortning. Utan enbart ett namn på vår arbetsgivarorganisation.

Huvudavtal som skydd mot konflikter

Det började år 1943

Allt sedan bildandet 1943 har KFO:s fundament varit det huvudavtal som tecknades med LO, och som numera omfattar nästan alla motparter. Avtalet innebär att KFO garanterar de fackliga motparterna konkurrensneutrala avtal, samtidigt som de fackliga organisationernas motprestation är arbetsfred.

En kort berättelse om lång arbetsfred

Huvudavtalet är unikt eftersom KFO inte är en konfliktorganisation. I vanliga fall är strejk och lockout det yttersta sättet att lösa en intressekonflikt mellan arbetsgivarorganisation och de fackliga motparterna. KFO hanterar istället sådana tvister genom att parterna efter en strandad förhandling tvingas in i två formella, interna medlingar. Detta system har i alla år skyddat KFO:s medlemsföretag från legala konflikter.

Nya medlemsgrupper

Under åttiotalet började den KF-ägda industrisektorn att avvecklas, mot bakgrund av att världshandeln utvecklades snabbt och det inte längre fanns inköpshinder. Samtidigt skärptes konkurrensen inom detaljhandeln betydligt.

För KFO innebar detta ett tapp av ett stort antal medlemsföretag. Samtidigt lockades en mängd idéburna och nykooperativa verksamheter till KFO tack vare värdegrunden och huvudavtalet med de fackliga organisationerna. Medlemsantalet växte i takt med att nya medlemsgrupper valde att ansluta sig till KFO. 1980 kom de ideella organisationerna. I slutet av åttiotalet blev det möjligt att driva kooperativa förskolor finansierade av kommunerna och 1988 blev kooperativa förskolor en ny medlemsgrupp i KFO. Under nittiotalet blev även vård- och omsorgsföretag, friskolor och personlig assistansanordnare nya avtalsområden.

Erfarenheterna av att etablera nya avtalsområden och den stora acceptansen för KFOs värdegrund och huvudavtal ledde till att även verksamheter inom folkrörelserna, arbetskooperativen och partierna blev medlemmar i KFO.

Medlemsutveckling:

1953: 665 medlemmar
1962: 852 medlemmar
1988: 639 medlemmar
1995: 1782 medlemmar
2005: 1782 medlemmar
2015: 4000 medlemmar

Viktiga årtal:

1906: KFs kongress vill ha åtta timmars arbetsdag. ”Kooperationen bör föregå med gott exempel”.

1912: Det första kollektivavtalet tecknas. Gäller KFs kontors- och lagerpersonal vid huvudkontoret i Stockholm och förbundets avdelningar.

1938: Saltsjöbadsavtalet tecknas mellan Landsorganisationen
i Sverige (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen. Blir förebild för andra huvudavtal.

1942: Konsumentkooperationens pensionslösningar omfattar alla kategorier av anställda.

1943: Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO) bildas den 31 januari. Medlemmar: KF, KF-industrier, Konsum och Folksam.

1946: Huvudavtal med LO. Parternas gemensamma önskan är att ”den kooperativa rörelsen inte hindras i tävlan på lika villkor
med annan företagsamhet att utvecklas i allt större omfång och betydelse.”

1947: Företagsnämnder, samråd och förslagskommittéer införs. Fokus på rådgivning, arbetarskydd, trivsel, arbetsmiljö,
utbildning och information.

1949: OK-koncernen blir medlem.

1951: Fonus-koncernen blir medlem.

1972: Riksbyggen-koncernen blir medlem.

1980: Ideella organisationer ny medlemsgrupp.

1988: Förskolor ny medlemsgrupp.

1991/1992: Vård- och omsorgsföretag ny medlemsgrupp.

1994: Friskolor och personlig assistansanordnare nya
medlemsgrupper.

1995: Folkrörelser ny medlemsgrupp.

1998: Arbetskooperativen ny medlemsgrupp.

2000: Folkets hus och Parker ny medlemsgrupp.

2005: Namnändring till Arbetsgivarföreningen KFO och stadgeändring.

2017: Lansering av intressepolitiskt program för att stärka den kooperativa och idéburna sektorn.