Utredning om idéburen välfärd kan stärka Sverige

Om betänkandet Idéburen välfärd, SOU 2019:56

Fredagen den 12 december 2019 överlämnade utredaren Samuel Engblom betänkandet Idéburen välfärd till civilminister Lena Micko. Syftet med utredningen är att förbättra villkoren för idéburna aktörer i välfärden. Vi välkomnar utredningens grundligt bearbetade och konstruktiva förslag.

Idéburna organisationer har länge spelat en viktig roll i välfärden. Ideella föreningar, kooperativa företag och idéburna organisationer startade många av de verksamheter som idag blivit en naturlig del av välfärdens kärna. Tjej- och kvinnojoursverksamhet, BVC, hemtjänst och folktandvård är bara några exempel från en lång lista av sociala innovationer med rötter i civilsamhället.

Engagerade arbetsgivare

Idéburna verksamheter inom välfärden drivs inte sällan av individer med egna erfarenheter av till exempel missbruk, hemlöshet eller funktionsnedsättning. De som driver verksamheterna kan dem utan och innan.

Många av dessa engagerade arbetsgivare är också medlemmar i Arbetsgivarföreningen KFO. Därför arbetar vi målmedvetet med att skapa bättre villkor för idéburna aktörer i välfärden. Precis som vi gör för alla våra medlemsgrupper inom kooperation, civilsamhälle och samhällsnyttiga verksamheter. Det kan du läsa mer om i vårt intressepolitiska program.

En tydlig definition av idéburna aktörer i välfärden, från vänster: Ardalan Shekarabi, civilminister, Karin Svedberg, Arbetsgivarföreningen KFO, Victoria Engman Broadley, Famna, Elin Holmgren, Unizon, Håkan Wiclander, Idéburna Skolors Riksförbund.

Startskottet: Den 7 juni 2018 bjöd civilministern in oss och våra samverkanspartner till en informationsträff om den nya utredningen. Från vänster: Ardalan Shekarabi, Karin Svedberg, Victoria Engman Broadley, Elin Holmgren och Håkan Wiclander.

Vi är glada och stolta över att vårt påverkansarbete som inleddes förra året burit frukt. Det resulterade i direktiv till en statlig utredning, som fick i uppdrag att föreslå en definition av idéburna aktörer, och hur den kan användas för att främja idéburen välfärd. Avsikten är att i högre grad dra nytta av den kompetens, det förtroende och de resurser som finns hos idéburna välfärdsaktörer.

Samverkan, lärande och utveckling

Arbetsgivarföreningen KFO har deltagit i utredningens referensgrupp under arbetets gång och medverkat till att samordna civilsamhällets representanter under processen. Vi har bidragit med kunskapsunderlag till referensgruppen och utredningen, bland annat med expertutlåtanden i samarbete med juristen Mathias Sylvan. Arbetet med våra samarbetspartner runt idéburen välfärd är konstruktivt och en källa till lärande och utveckling.

Med i referensgruppen är organisationerna Famna, Forum, Unizon, Idéburna skolors riksförbund och Arbetsgivarföreningen KFO.

Slutbetänkandet till utredningen Idéburen välfärd, SOU 2019:56

Betänkande av utredningen om idéburna aktörer i välfärden, SOU 2019:56.

Nu tar civilminister Lena Micko emot betänkandet Idéburen välfärd (SOU 2019:56). Det är bra att regeringen vill förbättra villkoren för det civila samhällets möjligheter att bidra till en positiv samhällsutveckling och välfärd.

Arbetsgivarföreningen KFO välkomnar detta, inte minst med tanke på att det finns en bred politisk vilja, som pekar i samma riktning. Vi känner igen ambitionen från flera av riksdagspartierna. Till exempel i form av en rad riksdagsmotioner under hösten 2019.

Utredningens förslag är konstruktiva

Förslagen visar att det finns förutsättningar att skapa bättre relationer mellan offentlig och idéburen sektor. Relationer som kommer att förbättra situationen för våra medlemmar, för den svenska välfärdsproduktionen och för svenska medborgare.

Utredningen föreslår

  • att det införs en definition av idéburna aktörer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet,
  • vägledning kring hur partnerskap mellan offentliga myndigheter och idéburna aktörer (IOP) kan utformas och
  • förändringar i lagstiftningen för upphandlingar och valfrihetssystem för att underlätta för idéburna aktörer.

Ytterligare om förslagen

Utredningen föreslår att det införs en möjlighet för organisationer att registrera sig som idéburna aktörer i välfärden. För det krävs att organisationen är fristående från offentliga myndigheter, har ett oegennyttigt syfte, bedriver verksamhet inom välfärden och att eventuella överskott inte överförs till andra än registrerade idéburna organisationer eller till forskning.

När det gäller definitionen av begreppet idéburen aktör, välkomnar vi utredningens högt ställda krav på rättssäkerhet, kombinerat med förståelse för att associationsform inte är rätt väg framåt. Utredningens förslag till definition öppnar för en konstruktiv och hanterbar avgränsning för offentlig sektor.

Utredningen har vidare bland annat tagit fram en definition av idéburet offentligt partnerskap (IOP) samt utarbetat en vägledning om IOP som riktar sig till idéburna aktörer, kommuner, regioner och statliga myndigheter.

Ardalan Shekarabi, socialförsäkringsminister

Ardalan Shekarabi, numer socialförsäkringsminister, startar utredningen.

Samuel Engblom, TCO

Samuel Engblom, TCO, leder utredningen.

Lena Micko, civilminister

Lena Micko, civilminister, tar emot utredningen.

Utredningen föreslår även att det införs en möjlighet att reservera deltagande i vissa upphandlingar (LOU) för idéburna aktörer. Även deltagande i valfrihetssystem (LOV) ska kunna reserveras för idéburna aktörer.

Tillsammans med civilsamhällets övriga intresseorganisationer inom området gläds vi över den samverkan vi haft och det resultat vi hittills uppnått. KFO välkomnar att det vi sedan länge vet om våra medlemmars verksamheter nu finns läsbart i ett förarbete till svensk riksdag.

Idéburna aktörer kan bidra till högre kvalitet i välfärden på flera sätt. Om den idéburna aktörens oegennyttiga syfte har en koppling till den aktuella tjänsten kan detta vara en indikation på att kvaliteten har överordnats andra hänsyn när tjänsten utförs. Kvaliteten kan även främjas av att idéburna aktörer arbetar med och för en specifik målgrupp ur ett helhetsperspektiv.

När det gäller kontinuitet kan det faktum att idéburna aktörer har ett oegennyttigt syfte göra att de mer naturligt ser såväl till målgruppernas behov som till de långsiktiga effekterna av de tjänster de utför. Många idéburna aktörer har en nära koppling till brukarna av tjänsten. Det ger verksamheten en särart, ett särskilt värde i jämförelse med verksamhet som bedrivs i offentlig regi eller av kommersiella företag.

Enligt EU-domstolen kan avsaknad av mål om att dela ut medel till ägare innebära budgetmässig effektivitet eftersom ett eventuellt överskott investeras tillbaka i verksamheten och således kommer samhället och brukarna till godo.

KFO välkomnar att utredningens förslag kan öka möjligheterna för idéburna aktörer att delta i utförandet av offentligt finansierade välfärdstjänster och för kommuner och statliga myndigheter att dra nytta av de idéburna aktörernas kompetens, erfarenhet och andra resurser.

KFO välkomnar också att allt är frivilligt. Idéburna aktörer väljer själva om de ska registrera sig som idéburna aktörer i välfärden och om de ska delta i idéburet offentligt partnerskap, upphandling eller valfrihetssystem. På samma sätt står det fritt för kommuner, regioner och statliga myndigheter att välja om de vill använda de instrument som utredningen föreslår.

Vi kommer nu att verka för att Sveriges riksdag antar dessa konstruktiva förslag för verklig valfrihet, så att de kan träda i kraft senast den 1 juli 2021 som utredningen föreslår.

Har du som är medlem frågor om utredningen är du välkommen att kontakta mig.