Att prata med Gordon Hahn, ordförande i Coompanion, är som att få dropp satt med sprittande optimistisk kolsyra rakt in i blodflödet. Det bubblar och jäser av smittande kraft hos denne besjälade fighter. På hans tydliga agenda står en nykooperation som motor för ett framtida Sverige där landsbygden lever i en fruktbar symbios med städerna.
En förnyelse av begreppet kooperation
En nystart
– Att få vara med och förnya begreppet kooperation är jättehäftigt. Nu gäller det att få staten, kapitalet och de kooperativa storföretagen med på tåget, säger Gordon Hahn.
Gordon Hahn pratar i minst 180 och det är svårt att hänga med, ändå är jag svensk mästare i att skriva snabbt på tangentbord. Efter att ha tagit del av den första entusiasmen kvarstår en fråga: varför drivs inte betydligt fler verksamheter i kooperativ form? Det är detta vi ska reda ut här, över en kopparlinje eftersom mobiltäckningen där Gordon bor, en mil utanför Linköping, är usel. En bild av ett Sverige där tätorten prioriteras.
Byutveckling
Gordon börjar med exemplen och det är dom som ger en spännande substans. Det första handlar om byutveckling. Tvärålund ligger i Vindelns kommun utanför Umeå. Det var en nedläggningshotad ort. Utflyttningen var hög liksom medelåldern och vart tredje hus stod tomt.
För Gordon är det ”unikt konstigt” att kooperativ, personalassociationer där producenterna eller de som verksamheten berör, driver och styr verksamheten, inte dominerar i ett samhälle där vi pratar om hållbarhet."
Bykooperativ
Det är så det ofta ser ut på svensk landsbygd. Här gick istället invånarna ihop och startade ett bykooperativ. Tillsammans med kommunen byggdes en plattform så att tåget till Umeå kunde stanna. Det gav 30 minuters resväg dit. Nu byggs det nytt i Tvärålund, tomter säljs, husen ökar i värde vilket gör att det går att ta lån på dem. En byggnad har tagits över och förvandlats till företagshotell där det är fullt uthyrt. En gammal dansbana ska nu bli allaktivitetshus.
Kooperativt företagande ger en levande stark landsbygd
Ett annat exempel är Röstånga i Höörs kommun. Där hade klockan på skolan stannat på kvart i tre och tiden varit densamma sedan 80-talet. Nu har olika kooperativ tagit över butiken, förskolan och muséet där en utställningsyta har skapats – hopplöshet och passivitet har ersatts av en levande kultur. Gordon förtydligar:
– I byarna runtikring står tiden fortfarande stilla. Bensinmackarna är nedlagda och folk sitter och väntar på initiativ ovanifrån som aldrig kommer. Det handlar om mer än levnadsstandard. Det här gör att vi kan få bort de odemokratiska tankar som växer fram snabbt i Sverige. Det blir allt mer aktuellt. Många initiativ handlar om kommersiella verksamheter såsom butiker, närhet till service som bensin och livsmedel, bredbands- och kraftföreningar.
Aktiebolag med brister
Två sätt att bedriva företag
Jag frågar Gordon vad vi kan vänta oss av framtiden och får en grundkurs i associationsformer – det vill säga olika sätt att driva företag.
– Det finns ju två sätt att bedriva företag. Båda handlar om kapital. Men i det ena, i aktiebolaget, är det kapitalet som styr verksamheten. Henry Ford satt på kapitalet, han kunde göra bilar, gick in med pengar och lät kapitalet härska. Och det är fine, så byggde vi industrisamhället. Men idag finns enligt Gordon uppenbara brister. Kapitalet förvaltas av banker och finansiella institutioner som sätter sitt folk i företagens styrelser och som har föga kontakt med verksamheten i företagen. De som har gått in med kapitalet har ingen koll på produktionen.
– Det andra sättet att driva företag är kooperativ. Där är kapitalet bundet i personernas kompetens eller behov.
Kapitalet är ett medel för att uppnå något annat. Man går in med sitt humankapital, till exempel i föräldrakooperativ, och är själv med och styr. För Gordon är det ”unikt konstigt” att kooperativ, personalassociationer där producenterna eller de som verksamheten berör, driver och styr verksamheten, inte dominerar i ett samhälle där vi pratar om hållbarhet.
Vi har bilar, stolar och andra materiella tillgångar, konstaterar Gordon. Ingen bryr sig. Varför knyter vi inte produktionen till det som är viktigt? Att det inte har blivit ett paradigmskifte är overkligt.
Vare sig höger eller vänster
Inte en fråga om politisk tillhörighet
En utmaning för Gordon när han vill hälla bensin på den stundtals pyrande kooperativa elden är att han blir stämplad som att tillhöra en viss politisk genre.
– Det handlar inte om det. Det finns mängder av spännande kooperativ där ägarna styr och leder. Kapitalet är ett medel för att driva verksamheten och överskottet går till medlemmarna. Äger du skog ska du tjäna på det. Och är du med i Södra Skogsägarna så kan du tillsammans med andra skogsägare bibehålla marknadsvärdet på din skog när de privata ägarna sänker virkespriset.
Medlemmens ekonomiska nytta styr
På samma sätt är det inom konsumentkooperationen – medlemmens ekonomiska nytta styr. Det är inte annorlunda att driva kooperativ jämfört med andra företagsformer, bara lite smartare, och det är framförallt inte en politisk fråga. Utmaningarna kan sammanfattas i tre ord: kapital, forskning och kunskap. Tre hinder för nykooperationen som trots detta med framgång har etablerat verksamheter över hela landet och som visar att Sverige kan leva –även utanför storstäderna.
Nummer ett: Kapital föder kapital. Det svåra för kooperativ är att få tillgång till penningpungen. Den nya lagen om ekonomiska föreningar underlättar något, men att få riskkapital är för nystartade kooperativa verksamheter mycket bökigt. Logiken i kooperativ är inte byggd för systemet; exitklausul saknas till exempel.
– Du kan vända dig till ALMI Invest. De säger ja, de går in, men med en klausul om att sälja bolaget om tre år. Då är det i kapitalets intresse att sälja, det är enda sättet att få ut värdet. Nio av tio går i konkurs innan dess. Men ett går bra, det är finansierat med statliga medel, och en felaktig logik byggs in. Bankernas undermåliga kunskap om kooperativ, vilket leder till svårigheter att få kapital, är enligt Gordon ett “jättebekymmer”.
Absurd okunskap
Forskning och utbildning
Nummer två: Forskning och utbildning. Trots att kooperativ står för 30 procent av den svenska vardagsekonomin existerar de inte i utbildning och forskning. Det är absurt menar Gordon. Många försäkringsbolag är kooperativa eller ömsesidiga, vi har Lantmännen och Arla, Coop, Riksbyggen och HSB, giganter såväl som småföretag. Nummer tre knyter direkt an till nummer ett och två: Kunskap. Eller snarare okunskap.
– Det finns otäckt litet kunskap om den här typen av företag. Jag jobbar i Coompanion med politisk påverkan för att motarbeta diskrimineringen av kooperativ, som ofta kan sammanfattas i orden “vi arbetar inte med den ideella sektorn”. Det är beskedet som många nystartade verksamheter får.
Hur kan ni samverka för att förmå politikerna att åstadkomma en förändring?
– I omvärlden ser vi att konsument- och producentkooperationen är enad. Det handlar om solidaritet. Ett problem är en utmaning som man löser. Om vi får till stånd ett sådant samtal med den etablerade kooperationen, om hur de kan stötta nykooperationen med kapital, så skulle vi få se många spännande lösningar.
Nykooperation
Nykooperation för ett Sverige som ser ut på ett annat sätt. För att använda Gordons egna ord: “Det här är otäckt smart. Vi måste sprida det, vattna på det så att det växer.” Gordon ser Fremias roll som central när det gäller att ta tag i de ovan nämnda problemen.
Fremia är på väg i helt rätt riktning när vi nu beslutsamt kliver in i den intressepolitiska sfären och aktivt påverkar, till exempel genom beställarforskning. Svenskt Näringsliv finansierar mycket av den forskning som påverkar näringsdepartementet. KFO (idag Fremia) ska, säger Gordon, göra samma sak. Fremia har resurser och medlemmar som i längden ser ett mervärde i en forskning på demokrati och nykooperativ. Ingen annan kommer att driva de här frågorna om inte vi gör det.
Från Bryssel till Linköping Gordon har varit med länge och drivit på. Han var anställd på Kooperativa Institutets Brysselkontor. KI drevs av den etablerade kooperationen som en “think-tank” med resurser för forskning, juridik och ekonomi. I början av 2000-talet lades kontoret ner.
– Vi som jobbade där tog över genom att bilda ett kooperativ som köpte ut kontoret. Med kunskapen från Bryssel i ryggen kan Coompanion idag bland annat se till att EU-bidragen inte bara hamnar i offentliga fickor. Gordon gräver där han står. När jag flyttade hem var jag med och startade en bredbandsförening eftersom det kommunala bolaget som byggde i tätorterna krävde att det fanns kapital. Jag var också med och startade en kooperativ båtklubb.
Arbetsintegrerande sociala företag
Gordon är även engagerad i flera arbetsintegrerande sociala företag.
– Processer för egenmakt är fantastiska. Att se en före detta, numera drogfri, narkoman få och ta ansvar, att hen får en bilnyckel i handen efter en vecka – det är stort. Nykooperation för ett Sverige som ser ut på ett annat sätt. För att använda Gordons egna ord: “Det här är otäckt smart. Vi måste sprida det, vattna på det så att det växer.”