Kompetensförsörjningen är den stora frågan för Fremias medlemmar inom avtalsområdet Hälsa vård och övrig omsorg. Att utvecklingen går åt rätt håll är mycket tack vare ett målmedvetet och kreativt samarbete mellan arbetsmarknadens parter i VO-College.

− Vård- och omsorgscollege är en kvalitetsstämpel som ställer krav på arbetsliv och utbildning, säger Jasmina Helander, biträdande förhandlingschef för området välfärd på Fremia. Det är väldigt värdefullt att VO-College på så många olika sätt verkar för att trygga kompetensförsörjningen genom att skapa attraktiva och moderna verksamheter.

Språkombud

VO-College äger och har utvecklat ett världsunikt koncept, språkombud. Vars uppgift är att utveckla kunskap i det svenska språket samt stärka kompetensförsörjningen i branschen.

Språkombud är medarbetare med uppdrag att stödja kollegor när det gäller språkutveckling. Språkombuden arbetar med stöd av närmaste chef för att göra hela arbetsplatsen språkutvecklande genom bättre kommunikation. Det kan handla om att stödja dem som har ett annat modersmål än svenska och att hjälpa kollegor i frågor om vardaglig språkanvändning.

Utbildningen för språkombud riktar sig till medarbetare inom vård och omsorg som är väl förtrogen med arbetsplatsens verksamhetsområde. Språkombuden kan ha svenska som modersmål eller som andraspråk. Det viktigaste är att man är nyfiken på språk, kommunikation och kultur. För att bli språkombud behöver medarbetare ha en dialog med sin chef. Nästa steg är att chefen tar upp frågan inom sitt VO-College, genom att exempelvis ta upp det på ett styrgruppsmöte eller kontakta en regional samordnare.

Lyft språket på jobbet

Som en del av samarbetet har handboken lyft språket på jobbet tagits fram. I handboken finns konkreta verktyg, tips och inspiration kring hur arbetsplatser kan arbeta mer språkutvecklande.

Olga Orrit är utbildad språkvetare med inriktning mot interkulturell kommunikation har varit med och utvecklat handboken.

− Vi insåg att det fanns ett behov på många arbetsplatser i att ha ett material som gick att använda direkt i arbetet och som satte språkfrågan i arbetssammanhang. Vi ser också att med hjälp av handboken kan vi bidra till att avdramatisera frågan kring språk på arbetsplatser och inspirera till att skapa språkutvecklande arbetsplatser, säger Olga Orrit, språkutvecklare på Vård- och omsorgscollege.

Olga Orrit, språkutvecklare på Vård- och omsorgscollege. Foto: Vård- och omsorgscollege.

Bättre arbetsmiljö med språkombud

Ur ett organisationsperspektiv är det framför allt två effekter som står ut, dels insparad tid genom bland annat mindre missförstånd, mindre dubbelarbete och bättre arbetsmiljö. Dels rekryteringssituationen där färre slutar och där rekryteringspotentialen blir bättre. En effekt av språkombudens insatser är enligt flera chefer en bättre struktur på arbetsplatsmötena.

− Språkombudens insatser gentemot individuella medarbetare, kan sägas öka medarbetarnas förmåga att utföra de handlingar som hör till det professionella yrkesutövandet. Språkombud kan hjälpa till att förebygga konflikter eller misstag på grund av språkliga missförstånd, säger Olga.

Språkombuden kan bidra till att arbetsplatsen utvecklas som miljö för lärande och språkutveckling. Arbetsplatslärandet genom språkombudens insatser gäller inte bara andraspråkstalande medarbetare. Även medarbetare med svenska som modersmål gynnas av att bli mer medvetna om kommunikativa processer och att få stöttning kring språkligt utmanande uppgifter genom till exempel skriftlig dokumentation.

För information om språkombudskonceptet, ta kontakt med ditt lokala VO-college eller Jasmina Helander, biträdande förhandlingschef för området välfärd på Fremia.

Läs mer om språkutveckling: