Den idéburna sektorn står i dag för en del av vården och sociala omsorgen där verksamheter styrs av viljan att göra samhällsnytta. Inflytande och demokrati är centrala begrepp i dessa verksamheter. Vinster återinvesteras i verksamheten och kommer medlemmar, patienter, elever, medarbetare, kunder och brukare tillgodo.

Flera av Sveriges mindre privata vårdgivare står nu inför ett akut nedläggningshot. Humlegården har möjlighet till 22 inneliggande patienter och några dagrehabpatienter varje dag. Rehabverksamheten är förlagd till veckorna och har personal på plats dygnet runt.

Daniel Unnerbäck, stiftelsechef, Valjeviken.

Bland de 30 medarbetarna är uppgivenheten stor. De har kämpat hårt för sin arbetsplats, de vet att de behövs och att vården som de erbjuder håller god kvalitet, men snart är pengarna slut. Att stänga en väl fungerande verksamhet som skapar trygghet och framtidstro är ett svårt ­beslut.

Sedan den 22 mars har Region Stockholm valt att tillfälligt avsluta all planerad vård och rehabilitering så ställs verksamheten inför det faktum att inga patienter kan remitteras. Det innebär att Humlegården inte har några intäkter alls från och med den 23 mars 2020.

Valjeviken har uppvaktat regionen och tryckt på att vi har både personal och lokaler till förfogande, men att ställa om rehabverksamhet till covid-vård görs inte lättvindigt. Regionen har varit tydlig med att de inte ge någon ersättning när de har stoppat verksamheten. Humlegården arbetar nu med kommunen för att möjligen hitta samarbeten.

Regionen går just nu på knä i rådande läge i jakten efter personal. Samtidigt som provisoriska fältsjukhus byggs upp istället för att använda privata aktörer som har både övertalig personal och tomma lokaler. Dessa mindre aktörer riskerar att slås ut och inte kunna återvända att bedriva verksamhet när epidemin är över. Vi behöver en mångfald av aktörer på marknaden för att vi i Sverige ska kunna fortsätta att ha en vård och omsorg i världsklass.