Det är enbart de dagar som arbetstagaren skulle ha arbetat som kan vara semesterdagar. Om en semesterledighet sträcker sig över allmänna lediga dagar så ska den eller de inte räknas in i antalet uttagna semesterdagar. Det går bara att ta ut semester för hela kalenderdagar.

Enligt semesterlagen har alla anställda rätt till 25 dagars semester. Men ytterligare dagar kan förekomma enligt avtal. Bland annat beroende på ålder. Se efter i ditt kollektivavtal vad som gäller.

Intjänandeåret är det år som arbetstagaren kvalificerar sig för att för att få betald semester och semsteråret är det år som semestern tas ut. Intjänandeåret är tiden från den 1 april ett år till och med den 31 mars påföljande år. Motsvarande tid året efter är semesteråret.

För den som arbetar deltid, jämnt fördelat över veckans alla dagar, blir antalet semesterdagar oförändrat. För att de som arbetar intermittent inte ska få en längre ledighet än andra sker en omräkning av rätten till lediga dagar. Hur omräkningen ska ske framgår av respektive branschavtal.

Anställd med månadslön

Under förutsättning att den anställde arbetat ett helt intjänandeår (vanligtvis perioden 1 april till 31 mars eller 1 januari till 31 december) eller haft frånvaro som är semesterlönegrundande, får den anställde sin ordinarie månadslön plus ett semestertillägg på 0,8 procent av månadslönen per betald semesterdag under sin semester. I vissa avtal finns regler om annan ersättning.

Anställd med timlön

Den anställde ska ha semesterlön enligt lag, det vill säga 12 procent på under året intjänad lön. Semesterersättning ska särredovisas och kan inte längre inkluderas i timlönen.

Om den anställde fortfarande är sjuk och troligtvis kommer att vara så även efter semestern ska ni se till att det finns ett läkarintyg för hela perioden så att arbetsgivaren inte behöver betala ytterligare 14 dagars sjuklön.

Under ett intjänandeår, vanligtvis perioden den 1 april år ett till den 31 mars år två, eller från den 1 januari till den 31 december, kan en anställd vara sjuk under 180 kalenderdagar utan att det påverkar semestern. Läs mer om semesterlönegrundande frånvaro.

Efter 180 sjukdagar tjänar den anställde inte längre in semesterlön om det är fråga om en heltidssjukskrivning. Har den anställde varit helt sjukskriven i mer än ett helt intjänandeår upphör rätten till semesterlön om sjukskrivningen inte beror på arbetsskada.

Den som, trots sjukskrivning, arbetar till viss del tjänar fortlöpande in semester och får därför full semester. När en anställd varit halvt sjukskriven i mer än ett helt intjänandeår ska semesterlönen betalas som om den anställde arbetar deltid.

Enligt semesterlagen gäller följande: 180 sjukdagar per år och sjukfrånvaro på grund av arbetsskada under ett helt intjänandeår, 120 dagar med föräldrapenning per barn, 120 dagar med tillfällig föräldrapenning (inklusive 10 pappadagar vid barns födelse), 45 dagar vid närståendevård, 180 för smittbärare, 60 dagar vid civilförsvarstjänst eller militär repetitionsövning, 180 dagar för ledighet med ersättning till deltagare i teckenspråksutbilning för vissa föräldrar (TUFF) eller utbildning som till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor samt all tid för svenskundervisning för invandrare.

Som är arbetsgivare är du skyldig att lägga ut arbetstagarnas semesterledighet och se till att de tar ut sina betalda semesterdagar. Även om vissa dagar kan sparas till senare år måste 20 av de betalda semesterdagarna normalt tas ut under semesteråret. Det går alltså inte att komma överens om inte ta ut någon semesterledighet eller att ledigheten tas ut i pengar i stället.

Endast vid ett tillfälle kan semesterledighet bytas mot pengar.

• När en anställning upphör och den anställde har intjänad och/eller sparad semester. Läs mer om anställnings upphörande.

För semester som inte har kunnat läggas ut gäller följande.

Semesterdagar med semesterlön som inte har sparats och som inte har kunnat läggas ut under semesteråret, exempelvis på grund av sjukdom betalas ut kontant om dagarna överstiger 25 tillsammans med årets nya dagar.

Om inte annat har avtalats ska arbetsgivaren lägga ut fyra sammanhängande ledighetsveckor under juni–augusti. Beslut om när semesterperioden är förlagd ska arbetsgivaren ge minst två månader i förväg. Det innebär att du måste påbörja semesterplaneringen i god tid.

För den som är minderårig, alltså den som ännu inte fyllt 18 år, gäller särskilda föreskrifter. För att få arbeta ska den minderårige vara över 16 år och ha fullgjort sin skolplikt. Vissa arbetsuppgifter och arbetstider är inte tillåtna för dessa ungdomar. Ett fåtal arbeten är tillåtna för ungdomar mellan 13 och 16 år. För dem gäller särskilda bestämmelser.

Om du tänker anlita minderåriga sommarjobbare rekommenderar vi att du besöker Arbetsmiljöverkets sida om arbetsuppgifter för minderåriga. Skatteverket fastställer årligen den inkomst som skolungdom och studerande kan ha utan att behöva betala skatt.

Ja, rätten till ledighet omfattar även korttidsanställda, men avtal kan träffas för de med kortare anställningstid än tre månader om semesterersättning istället för lediga dagar. Semesterersättning ska alltid betalas och ska inte förutsättas ingå i lönen.

Nej, semester kan endast tas ut i hela dagar. En anställd som är halvt sjukskriven får heltidslön plus semestertillägg (se ovan) under semestern och halv sjukpenning från Försäkringskassan.

Om en anställd blir sjuk under sin semester så har den anställde rätt att sjukanmäla sig och ta ut sin semesterledighet vid ett senare tillfälle. Syftet med semestern är ju att den anställde ska få möjlighet att återhämta sig.

Jadå, det är möjligt. En del medarbetare önskar kombinera semester med föräldraledighet under sommaren, vilket är helt i sin ordning. Den som önskar vara föräldraledig ska meddela detta till arbetsgivaren minst två månader innan. Som arbetsgivare har du möjlighet att flytta sommarsemestern till en annan period mellan juni och augusti men inte till de veckor som arbetstagaren önskar vara föräldraledig på.