Smärtgränsen är nådd inom personlig assistans

Det måste vara möjligt att utföra den personliga assistansen med kvalitet. Många mindre företag inom detta område riskerar att slås ut inom en snar framtid.

Det skriver företrädare för Vårdföretagarna och förbundsdirektören för Arbetsgivarföreningen KFO i en replik. 

På SvD Debatt 10/11 aviserade barn-, äldre- och jämställdhetsminister Åsa Regnér att tillsätta en LSS-utredning för att se över de skenande assistanskostnaderna. Vi håller med om att systemet måste förnyas och ser fram emot den tilltänkta utredningen.

Varje år aviserar regeringen summan för timersättningen som ges till alla utförare av personlig assistans. För 2015 ligger den på 284 kronor per utförd assistanstimme. Runt 85-90 procent av ersättningen går till lönekostnader för de personliga assistenterna. Resten ska täcka övriga utgifter som försäkringar, lokaler, arbetsledning och utbildning av personlig assistenter med mera.

I budgeten för 2016 meddelade regeringen att de avser att höja timersättningen med 4 kronor till 288 kronor. Samtidigt lägger de ett tak på statens utgifter för assistansen och höjer timersättningen årligen med historiskt låga 1,4 procent till och med 2018. Denna uppräkning är helt oberoende av löneökningar, eventuell stigande inflation eller andra kostnadsökningar. I stället för att säkra tryggheten för personer med funktionsnedsättning är detta en tydlig markering från regeringens sida att statens utgifter för personlig assistans inte får kosta mer. Regeringens egna beräkningar visar att ersättningen medfört en överkompensation som behöver återställas. Vi menar att resonemanget bygger på felaktiga antaganden och drabbar seriösa arbetsgivare som följer regelverket för hur assistansersättningen ska användas.

Regeringens beräkningar av arbetskostnader för personliga assistenter utgår från SCB:s statistik och en genomsnittlig timlön. Beräkningarna tar inte hänsyn till att det finns lönekostnader som inte syns i statistiken, så som exempelvis lönekostnader för personliga assistenter vid introduktion och utbildning. Uppskattningsvis motsvarar dessa kostnader cirka 5-7 procent av ersättningen.

Redan idag går 3 av 10 företag inom personlig assistans med förlust. Kollektivavtalade löner tillsammans med de återinförda arbetsgivaravgifterna för unga beräknas sammantaget medföra 5-6 procent i total kostnadsökning. För en bransch med en vinstmarginal på i snitt 3,7 procent blir det oerhört påfrestande. Uppskattningsvis kommer en tredjedel av våra mindre medlemsföretag kommer att slås ut inom en snar framtid. Valfriheten blir starkt begränsad och endast företag med ekonomiska muskler har möjlighet att vara kvar. Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) pekar på att det redan idag är flera kommuner som har svårt att få kostnaderna för personlig assistans att gå runt.

Vår uppmaning inför kommande LSS-utredning är att:

• Ersättningsmodell och nivå prioriteras. Utredningsarbetet måste bedrivas med hög kompetens i sakfrågan, med expertis från anordnar- och brukarled och med tillräckliga resurser.

• Ersättningsmodellen får en konstruktion som möjliggör att seriös verksamhet där kollektivavtal ska kunna tecknas och följas samt att ersättningen får en bättre anpassning till skillnader i individuella behov av personlig assistans på OB-tid.

Precis som Åsa Regnér skriver skapar situationen oro hos många assistansberättigade och deras anhöriga. Även assistansanordnare har anledning att vara oroliga. Smärtgränsen är nådd. Personlig assistans är en insats som ställer höga krav på utföraren att tillgodose individuella behov. Arbetet kan bara bedrivas med ”rätt” personliga assistenter, som de assistansberättigade väljer. Nu riskerar vi stillastående löner och en urholkad rekryteringsbas.

Sammantaget med pågående nedskärningar i anordnarnas administrativa organisationer slår det hårt mot möjligheten att bedriva personlig assistans med kvalitet. Och utan kvalitet ingen personlig assistans. Därför välkomnar vi en LSS-utredning som börjar med de ekonomiska förutsättningarna för möjligheten att efterleva kollektivavtal och utföra personlig assistans med kvalitet.

Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör Vårdföretagarna
Petter Skogar, förbundsdirektör Arbetsgivarföreningen KFO