Här kommer vi att diskutera, dela erfarenheter och få nya insikter om utvecklingen för civilsamhälle och idéburen välfärd. Både Sverige och våra sektorer står inför stora prövningar. Det är här vi ses för att möta dem.
- Programmet
- Deltagarlista
- Måndag 1 juli: Framtidens välfärd
- Tisdag 2 juli: Framtidens företagsformer
- Onsdag 3 juli: Framtidens engagemang
- Torsdag 4 juli: Framtidens civilsamhälle
- Fredag 5 juli: Framtidens arbetsliv
Du är välkommen till Framtidsgränd (före detta Rigagränd) under Almedalsveckan. Här ska vi vara:
Där nya verkligheter skissas och formas. Framtidsgränd, Visby.
Och så här går det till
Alla dagar peppar vi upp stämningen med ett lunchsamtal om framtidens arbetsliv med en företrädare för en facklig organisation. Personer som vi normalt träffar vid förhandlingsbordet, och som vi mellan förhandlingarna vill utveckla den svenska modellen tillsammans med, för att ställa dörren till framtidens arbetsliv på glänt.
Efter varje lunchsamtal drar vi igång ett framtidsseminarium där varje dag har ett eget tema. Då utökar vi panelen med namnkunniga experter och politiker som garanterat kommer att bidra till att få den där önskvärda spänsten i samtalen.
Och sen är ju du där förstås. Det är ju själva huvudsaken. Välkommen till Framtidsgränd den 1–5 juli 2019 i Almedalen.
Då kör vi igång!
Deltagarlista
Vi har nöjet att presentera följande deltagare under samtal och i paneler. Deltagarna är listade i bokstavsordning.
| Namn | Tjänst, roll |
|---|---|
| Said Abdu | Riksdagsledamot, L |
| Gustaf Arrhenius | VD, Institutet för framtidsstudier |
| Magnus Berg | Förhandlingschef, DIK |
| Alexander Crawford | Moderator, tankesmedjan Global utmaning |
| Henrik Ehrenberg | Samhällspolitisk chef, Unionen |
| Victoria Engman Broadley | Famna, riksorganisationen för idéburen välfärd |
| Per Gradén | Förhandlingschef, Samhall |
| Magnus Hedberg | Förbundsdirektör, Jusek |
| Ulrika Hyllert | Ordförande, Journalistförbundet |
| Darja Isaksson | Generaldirektör, Vinnova |
| Antje Jackelén | Ärkebiskop, Svenska kyrkan |
| Anna Johansson | Ordförande, arbetsmarknadsutskottet, riksdagsledamot |
| Sofie Jonsson | Ungdomsbarometern |
| Susanne Lavemark | Förhandlingschef, Arbetsgivarföreningen KFO |
| Martin Linder | Förbundsordförande, Unionen |
| Veronica Magnusson | Förbundsordförande, Vision |
| Rosaline Marbinah | Ordförande, LSU, Sveriges ungdomsorganisationer |
| Åsa Minoz | Minoz AB |
| Sophie Nachemson-Ekwall | Forskare, Handels, författare, tankesmedjan Global utmaning |
| Helena Ruhmén | Kommunikations- och marknadschef, Ersta diakoni |
| Tobias Nilsson | Förbundsdirektör, Idea |
| Azadeh Rojhan Gustafsson | Riksdagsledamot, S |
| Ola Segnestam Larsson | Ekonomie dr, Ersta Sköndal Bräcke högskola |
| Ardalan Shekarabi | Civilminister |
| Petter Skogar | Förbundsdirektör, Arbetsgivarföreningen KFO |
| Erik Strand | VD, Praktikertjänst |
| Karin Svedberg | Civilsamhälle och idéburen välfärd, Arbetsgivarföreningen KFO |
| Karin Thalén | Sjukhusdirektör, Stockholms sjukhem |
| Lars Wennberg | Senior advisor, Wennberg & Friends |
| Ulrika Wickman | Vårdavdelningschef, Röda Korset |
| Frida Wikström | Smart SE |
| Niklas Wykman | Riksdagsledamot, M |
Måndag den 1 juli
| Tema | Framtidens välfärd |
| Plats | Framtidsgränd (Rigagränd) |
| Lunchsamtal | 11:30–12:15 |
| Seminarium | 12:30–13:15 |
Framtidens välfärd
Lunchsamtal om framtidens arbetsliv: Kommer Generation Y låta sig fångas?
Värderingar blir allt viktigare, inte bara privat utan också i arbetslivet. Hur kommer den idéburna generationen att påverka framtidens näringsliv? Hur kan arbetsgivare bli framgångsrika i att nå den? Kommer de värdebaserade företagen och anställda att vilja organisera sig?
Generation Y, personer födda tidigt 80-tal till mitten av 90-talet, intar nu arbetsmarknaden på bred front. De brinner för socialt ansvar och är mindre lojala mot sina arbetsgivare än tidigare generationer. De kräver utveckling och tydliga karriärvägar, de lägger stor vikt vid att ha en arbetsgivare med tydliga värderingar och därför blir antalet företag som ser bortom kvartalsvinsten allt fler.
Hur kommer Generation Y att påverka arbetsmarknaden på lång och kort sikt? Kan Generation Y:s värderingar bidra till att fler idéburna företag, inom exempelvis välfärdssektorn, skapas?
Kommer de som nu intar arbetsmarknaden att vara med i facket och kommer företagen de jobbar på vara med i en arbetsgivarorganisation? Hur vill arbetsmarknadens organisationer möta framtiden? Kommer Generation Y:s inställning att vara ett övergående fenomen eller är den en utveckling som är här för att stanna?
Lunchsamtal kl 11:30–12:15
| Veronica Magnusson | Förbundsordförande, Vision |
| Petter Skogar | Förbundsdirektör, Arbetsgivarföreningen KFO |
Seminarium
Är de idéburna företagen räddningen för svensk välfärd?
Välfärden står inför enorma utmaningar. Det är de flesta överens om. Diskussionen brukar handla om vägvalet mellan offentliga och privata utförare, när välfärden i själva verket består av tre alternativ. Det offentliga, det kommersiella och det idéburna.
I andra länder, som exempelvis Tyskland, står idéburna välfärdsaktörer för en avgörande del av vård och skola. Norge har till exempel åtta procent idéburen välfärd medan Sverige bara har tre procent. Detta trots en nationell överenskommelse i Sverige om en större mångfald av aktörer inom välfärden. Det blev inte riktigt som politiken ville.
En del av lösningen på välfärdens utmaningar är att den idéburna sektorn får förutsättningar att växa. Historiskt har idéburen sektor ofta varit först med nya lösningar på gamla låsningar. Idéburna initiativet Mjölkdroppen som blev offentliga Barnavårdscentralen är ett exempel.
Vad gjorde man i Norge när man uppmuntrade den idéburna sektorn och vad gav det? Vad krävs för en tillväxt även i Sverige?
Panelsamtal 12:30–13:15
| Karin Thalén | Sjukhusdirektör, Stockholms sjukhem |
| Victoria Engman Broadley | Famna, riksorganisationen för idéburen välfärd |
| Erik Strand | VD, Praktikertjänst |
| Helena Ruhmén | Kommunikations- och marknadschef, Ersta diakoni |
| Susanne Lavemark | Förhandlingschef, Arbetsgivarföreningen KFO |
| Alexander Crawford | Moderator, tankesmedjan Global utmaning |
Tisdag den 2 juli
| Tema | Framtidens företagsformer |
| Plats | Framtidsgränd (Rigagränd) |
| Lunchsamtal | 11:30–12:15 |
| Seminarium | 12:30–13:15 |
Framtidens företagsformer
Lunchsamtal om framtidens arbetsliv: Är personalägande slutet för arbetsmarknadens parter?
Sverige har halkat efter i utvecklingen av en kooperativ sektor. Vi håller oss till traditionella företags- och anställningsformer och talar sällan om medarbetarägda företag. Men hur ser framtiden ut? Vilken roll har arbetsgivar- och fackliga organisationer om de anställda också äger?
Den traditionella bilden av arbetsmarknaden har varit enkel- arbetsgivare och arbetstagare, kapital och arbete. Med ett allt mer heterogent samhälle och en global värld håller den bilden på att förändras. Vi har börjat vänja oss vid att personalkooperativ finns inom omsorgen. Men finns det fördelar med att de finns också inom andra sektorer?
Vad händer med den traditionella uppdelningen mellan arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer när arbetsgivare och arbetstagare är densamma?
Hur förbereder sig arbetsmarknadens parter för ett allt mer heterogent näringsliv med alternativa ägarmodeller som plattformskooperativ, personalstiftelser, eller arbetskooperativ?
Är utvecklingen slutet på den traditionella uppdelningen för arbetsmarknadens parter eller starten på en nödvändig förnyelse?
Lunchsamtal 11:30–12:15
| Martin Linder | Förbundsordförande, Unionen |
| Petter Skogar | Förbundsdirektör, Arbetsgivarföreningen KFO |
Seminarium
Varför sälja till en riskkapitalist i stället för till personalen?
De svenska företagsformerna är lika gamla som våra traditionella anställningsformer. I det här avseendet ligger Sverige långt efter andra jämförbara länder. Varför är det så? Kommer personalägande att bli vanligare i framtiden och hur kommer det att påverka Sverige?
Brief om personalägande: Boken och forskarrapporten Ett Sverige där anställda äger är publicerad av tankesmedjan Global utmaning med stöd av Arbetsgivarföreningen KFO.
Hade ärtfabriken i Bjuv kunnat räddas med hjälp av personalövertagande? Skulle underlättande av att bilda personalkooperativ vara lösning på svårigheter vid generationsskiften? Vilken roll skulle nya ägarformer kunna få vid smärtsamma omstruktureringar?
Vid en internationell jämförelse ligger Sverige efter när det gäller alternativa företags- och ägarformer. Orsaken till detta vet man inte. Kanske la den polariserande löntagarfondsdebatten för länge sedan locket på för en nödvändig förnyelse.
I spåren av globalisering och ett allt mer heterogent samhälle håller den traditionella bilden av arbetsmarknaden på att förändras. Sverige står inför många utmaningar i näringslivet. Vi måste bli mer inkluderande, bejaka egenanställning i gigekonomin, lösa utanförskap, och bli mer innovativa.
Är lösningen på dessa utmaningar ett Sverige där anställda ges fler möjligheter att äga och ha riktigt inflytande i verksamheten?
Panelsamtal 12:30–13:15
| Azadeh Rojhan Gustafsson | Riksdagsledamot, S |
| Niklas Wykman | Riksdagsledamot, M |
| Said Abdu | Riksdagsledamot, L |
| Sophie Nachemson-Ekwall | Forskare, Handels, författare, tankesmedjan Global utmaning |
| Gustaf Arrhenius | VD, Institutet för framtidsstudier |
| Lars Wennberg | Senior advisor, Wennberg & Friends |
| Petter Skogar | Förbundsdirektör, Arbetsgivarföreningen KFO |
| Alexander Crawford | Moderator, tankesmedjan Global utmaning |
Onsdag den 3 juli
| Tema | Framtidens engagemang |
| Plats | Framtidsgränd (Rigagränd) |
| Lunchsamtal | 11:30–12:15 |
| Seminarium | 12:30–13:15 |
Framtidens engagemang
Lunchsamtal om framtidens arbetsliv: Är det dags att avskaffa medeltidens skråuppdelning?
Sedan över ett sekel har såväl arbetsgivare som facket varit uppdelade i branschvisa förbund. Men de förr så tydliga gränserna för värdeskapande suddas nu snabbt ut, bland annat beroende på den teknologiska utvecklingen. Har den gamla branschuppdelningen hos arbetsmarknadens parter blivit omodern?
Den svenska arbetsmarknadsmodellen bygger på branschvisa förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare uppdelade i yrkeskategorier eller sektorer. Denna uppdelning har funnits ända sedan Typografiska föreningen bildades på 1840-talet och har rötter i medeltidens skråväsende. Med en allt snabbare utveckling med globaliserade produktionskedjor, robotisering och digitalisering har dessa tydliga uppdelningar mellan sektorer börjat suddas ut.
Industriproduktionen har väldigt mycket tjänsteinnehåll, gränserna mellan vem som är arbetare och tjänsteman är inte lika tydlig som tidigare. Också i försäljningsleden blir gränserna otydligare då mellanleden försvinner. ICA säljer försäkringar, Amazon gör film, Thule säljer inte bara takboxar utan en livsstil.
Vad får detta förändrade värdeskapande för konsekvenser för den svenska arbetsmarknadsmodellen? Håller man fast vid en modell som inte längre är aktuell? Och hur uppfattas detta av anställda och företagare i moderna sektorer?
Lunchsamtal 11:30–12:15
| Magnus Hedberg | Förbundsdirektör, Jusek |
| Petter Skogar | Förbundsdirektör, Arbetsgivarföreningen KFO |
Seminarium
Fortsatt professionalisering eller en hamn för enskilt engagemang?
Ideella sektorn i Sverige fortsätter att växa men blir allt mer professionaliserad. Ofta är en organisation också arbetsgivare vilket kräver en tydlig gränsdragning mellan det ideella och det professionella. Går det att behålla aktivistens engagemang när organisationen professionaliseras allt mer?
I Sverige finns cirka 200 000 föreningar och varje år lägger vi totalt 500 miljoner timmar på ideellt arbete. Trots att det hävdas i det offentliga samtalet, finns det inte något stöd för att detta ideella engagemang minskar. Detta gör Sverige unikt i internationella sammanhang.
Samtidigt pågår en professionalisering av den ideella sektorn som kan medföra konsekvenser för det ideella engagemanget. Man kan ana en utveckling där avståndet mellan organisationsledning och medlemmar ökar och där anställda spelar en allt större roll i organisationernas ledning. Kopplingen, lojaliteten, mellan medlem och organisation verkar bli svagare.
Vad behövs för att gränsdragningen mellan det ideella och det professionella ska blir tydlig? Vad behövs för att ideella organisationer ska kunna bibehålla aktivisters engagemang? Går det att kombinera ett rakt och tydligt ledarskap i en organisation som ska präglas av demokrati?
Panelsamtal 12:30–13:15
| Rosaline Marbinah | Ordförande LSU, Sveriges ungdomsorganisationer |
| Ulrika Wickman | Vårdavdelningschef, Röda Korset |
| Ola Segnestam Larsson | Ekonomie dr, Ersta Sköndal Bräcke högskola |
| Tobias Nilsson | Förbundsdirektör, Idea |
| Petter Skogar | Förbundsdirektör, Arbetsgivarföreningen KFO |
| Alexander Crawford | Moderator, tankesmedjan Global utmaning |
Torsdag den 4 juli
| Tema | Framtidens civilsamhälle |
| Plats | Framtidsgränd (Rigagränd) |
| Lunchsamtal | 11:30–12:15 |
| Seminarium | 13:00–13:45 |
Framtidens civilsamhälle
Lunchsamtal om framtidens arbetsliv: Vad kan vi lära av att vara anställd och arbetsgivare i civilsamhället?
Att vara professionellt verksam i civilsamhället kan låta som en dröm, och är det också ofta. Men det har även sina utmaningar. Vad har vi att lära av engagemanget bland anställda i civilsamhället?
Antalet anställda i civilsamhället är under stark tillväxt. De senaste 20 åren har det ökat med nästan 60 procent. Civilsamhället går mot en professionalisering. Hur ser arbetsmarknadens parter på utmaningarna och fördelarna?
Undersökningar visar att anställda i civilsamhället tycker att arbetet är meningsfullt och engagerande, de har stor frihet och flexibilitet samt uppskattar att annat än ekonomisk vinst är viktigt. Samtidigt är rågången för vad som är jobb och engagemang svår, arbete och fritid flyter ihop. Man ser också utmaningar i ledarskapet, bland annat när den närmaste chefen är en ideell förtroendevald.
Vad kan arbetsgivare och fack göra tillsammans för aktörerna och de anställda i denna växande sektor? Hur gör man det bästa av kombinationen ideellt engagemang och anställning, att få arbeta med sitt fritidsintresse?
Hur får vi civilsamhället att allt mer bli en drömarbetsplats och hur sprider vi de goda exemplen till andra sektorer?
Lunchsamtal 11:30–12:15
| Henrik Ehrenberg | Samhällspolitisk chef, Unionen |
| Petter Skogar | Förbundsdirektör, Arbetsgivarföreningen KFO |
Seminarium
Vilken roll spelar civilsamhället i utvecklingen av AI?
Artificiell intelligens är inte längre science fiction. Det är mitt ibland oss – för att förändra våra liv och vårt samhälle. AI erbjuder fantastiska möjligheter som exempelvis bättre och billigare sjukvård samt smarta lärarassistenter. Men vilken roll spelar våra värderingar för utvecklingen ut av AI?
AI kan användas av stater för militära ändamål och storföretag har intresse av strikta regler för att tekniken inte ska komma hela mänskligheten till godo – trots att den kan lösa många mödor och lindra lidande.
Brief om AI: Vem bestämmer över algoritmerna? Se åtta faktaspäckade animationer framtagna av forskning.se som drivs av Vetenskapsrådet.
Denna nya teknik utvecklas ibland utifrån att ingenjörer upptäcker vad man kan göra, och glömmer att reflektera över vad man inte bör göra. Här kan civilsamhället spela en viktig roll som en motvikt till både staten och det privata näringslivet.
Vilken etisk och politisk beredskap behövs för att denna AI:ns kraft ska kunna användas för välvilliga syften, men inte äventyra mänskligheten och livet på jorden?
Panelsamtal 13:00–13:45
| Antje Jackelén | Ärkebiskop, Svenska kyrkan |
| Ardalan Shekarabi | Civilminister |
| Darja Isaksson | Generaldirektör, Vinnova |
| Karin Svedberg | Civilsamhälle och idéburen välfärd, Arbetsgivarföreningen KFO |
| Alexander Crawford | Moderator, tankesmedjan Global utmaning |
Fredag den 5 juli
| Tema | Framtidens arbetsliv |
| Plats | Framtidsgränd (Rigagränd) |
| Lunchsamtal | 11:30–12:15 |
| Seminarium | 12:30–13:15 |
Framtidens arbetsliv
Lunchsamtal om framtidens arbetsliv: Vad innebär digitaliseringen för arbetsmarknadens parters arbete?
Saltsjöbadsavtalet har tjänat oss väl i över 80 år. Men Sverige och världen ser annorlunda ut än när avtalet undertecknades. Hur har samhällsutvecklingen inverkat på förhållandet mellan arbetsmarknadens parter? Vad har digitaliseringen fört med sig? Finns det en framtid för arbetsmarknadens parter?
Mycket har hänt sedan Saltsjöbadsavtalet undertecknades. Vi har gått från att fingerskivan blev standard på våra telefoner till att telefonen är navet i mycket av den digitala tjänsteutvecklingen. Vi har gått från att kasta skräpet i sjön till klimatsmart återvinning. Vi har gått från att de flesta hade fasta anställningar inom industrin till att allt fler är egenanställda inom gigekonomin.
Både arbetsgivarorganisationer och fack har låg anslutningsgrad i nya sektorer. Kan det vara så att alltför stelbenta kollektivavtal och traditionella relationer mellan arbetsmarknadens parter skrämmer många unga? Hur påverkar digitaliseringen arbetssättet för arbetsmarknadens parter? Vem kommer att förhandla med vem i framtiden?
Är arbetsmarknadens parter förberedda att möta framtidens medlemmar?
Lunchsamtal 11:30–12:15
| Magnus Berg | Förhandlingschef, DIK |
| Petter Skogar | Förbundsdirektör, Arbetsgivarföreningen KFO |
Seminarium
Vilka förhandlar facket och arbetsgivarna med när alla giggar?
Delningsekonomins möjlighet att kunna använda digitala verktyg för ett flexiblare arbetsliv har blivit allt mer lockande och allt fler personer får delar av eller hela sin inkomst från plattformar (giggande). I dessa plattformar finns en stor teknisk, men även organisatorisk potential.
Genom att agera som marknadsplats för jobb underlättar man både för utförare och beställare. Detta medför stora vinster både när det gäller effektivitet och produktivitet. En konsekvens av att plattformar inom delningsekonomin renodlar rollen som förmedlare av jobb har inneburit att plattformarna definierar sina utövare som egenföretagare.
Det innebär att en plattform kan friskriva sig ansvar som normalt tillskrivs en arbetsgivare. Detta sker genom kontrakt där arbetstagaren ges en begränsad förhandlingsmöjlighet gentemot plattformarna, samtidigt som uppdragen i regel är tidsbegränsade.
Bör egenföretagarna betraktas som oberoende enmansföretag på en fri marknad eller är de i ett anställningsliknande förhållande? Om allt fler försörjer sig genom plattformar i framtiden, vilken roll spelar då facken och arbetsgivarorganisationerna för arbetstagaren? Hur håller den svenska partsmodellen för framtidens arbetsmarknad?
Panelsamtal 12:30–13:15
| Anna Johansson | Ordförande, arbetsmarknadsutskottet, riksdagsledamot |
| Per Gradén | Förhandlingschef, Samhall |
| Sofie Jonsson | Ungdomsbarometern |
| Ulrika Hyllert | Ordförande, Journalistförbundet |
| Åsa Minoz | Minoz AB |
| Frida Wikström | Smart SE |
| Susanne Lavemark | Förhandlingschef, Arbetsgivarföreningen KFO |
| Alexander Crawford | Moderator, tankesmedjan Global utmaning |
