Hoppa till huvudinnehåll

Vi använder så kallade kakor på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du också att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Civilsamhället — Vad är det?

Om den tredje sektorn mellan stat och privat

Civilsamhället definieras som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen.

Innehåll
Civilsamhällets betydelse för demokratin
Civilsamhällets organisationer som arbetsgivare
Föreningar, organisationer, samfund och stiftelser
Både ideellt och avlönat arbete
Civilsamhällets företagande

Den definitionen av civilsamhället slog Sveriges riksdag fast i den så kallade civilsamhällespropositionen (prop 2009/10:55). Det har sen kommit att bli en både vedertagen och gångbar beskrivning av civilsamhället i Sverige.

I praktiken då, vad är »en arena skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen«? Och vad har arenan civilsamhället egentligen för betydelse?

Civilsamhällets betydelse för demokratin

Låt oss börja med det viktigaste: Det civila samhället är av central betydelse för demokratin. Vidare så har den svenska demokratin fötts ur människors ideella engagemang.

Civilsamhällets organisationer

Begreppet civilsamhälle är intimt förknippat med demokratiska principer.

Det är omöjligt att föreställa sig den svenska demokratin med grundstenar som allmän och lika rösträtt och offentlighetsprincip, utan den kamp som människor har fört utifrån sitt ideella engagemang. Den svenska demokratins historia är till stora delar det civila samhällets historia.

Vad försiggår då på denna viktiga arena, hur går det till när all denna magic happens? Inom arenan skild från staten, marknaden och hushållen, verkar organisationer, sammanslutningar och andra aktörer.

Civilsamhällets organisationer som arbetsgivare

Det civila samhällets aktörer agerar utifrån ett huvudsakligen ideellt syfte, vilket innebär att de inte delar ut vinst till medlemmar, ägare eller annan person, utan återinvesterar eventuell vinst i verksamheten. Sammanslutningarnas och aktörernas huvudsakliga syfte är i stället allmännytta eller medlemsnytta – ofta både och. Syftet kan därmed beskrivas som huvudsakligen ideellt.

Seminarium i samband med publicering av forskningsrapporten »Anställd i det svenska civilsamhället«. (2018)

Att en organisation har ett ideellt syfte utesluter naturligtvis inte att den har avlönad personal. Tvärtom inrymmer civilsamhället en stor del av Sveriges arbetsgivare.

Föreningar, organisationer, samfund och stiftelser

Inom det civila samhället finns alla typer av ideella föreningar, som utgör den vanliga formen för de svenska folkrörelserna och intresseorganisationerna, liksom för många religiösa sammanslutningar.

De registrerade trossamfunden räknas också som en del av det civila samhället. Vidare räknas samfällighetsföreningarna dit, liksom sådana stiftelser som inte är statliga och som inte kontrolleras av ett företag eller har som ändamål att främja en enskild familj eller släkt. Vidare omfattas den så kallade nykooperationen.

Både ideellt och avlönat arbete

Ett kännetecknande drag för civilsamhället är att både ideellt och avlönat arbete utförs. Det frivilliga eller ideella arbetet, volontärinsatsen, är en bärande del av hela vårt Sverige, och berör på många sätt stora delar av befolkningen. Människor gör ideella insatser för att bidra till andras välbefinnande, och för att det är roligt.

Halva Sverige lägger 15 timmar i månaden

Ungefär halva befolkningen lägger i snitt 15 timmar i månaden på ideellt arbete. Ett närliggande fenomen som kännetecknar civilsamhället är gåvor och donationer. I Sverige skänks de allra största summorna pengar av ensamstående kvinnor med låg pension.

Civilsamhällets företagande

Jo, det finns ett sånt också. Civilsamhällets företagande kallas ofta för socialt företagande.

Civilsamhällets organisationer utgör, med statsvetaren Erik Amnås ord ett mångtydigt mellanrum där individen gestaltar sina uttrycksbehov på många olika sätt. Människors aktiviteter i civilsamhällets 240 000 organisationer har positiva effekter för såväl folkhälsan, välfärden som för demokratin. Går det att tänka sig något finare än så?

Utrymmet och förutsättningarna för detta är vad Arbetsgivarföreningen KFO värnar.