Hoppa till huvudinnehåll

Vi använder så kallade kakor på vår webbplats. När du använder vår webb accepterar du också att information om ditt besök lagras i din webbläsare.

Civilsamhället — Vad är det?

Om den tredje sektorn mellan stat och privat

Civilsamhället definieras enligt Sveriges riksdag som en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen.

Innehåll
Roll för demokratin
Arbetsgivare i civilsamhället
Föreningar, organisationer, samfund och stiftelser
Den tredje sektorn
Socialt företagande
Både ideellt och avlönat arbete
Halva Sverige lägger 15 timmar i månaden
Hur mycket är civilsamhället värt?
Fakta om det svenska civila samhället

Den definitionen slog Sveriges riksdag fast i den så kallade civilsamhälles­propositionen (prop 2009/10:55) år 2009. Det har kommit att bli en både vedertagen och gångbar beskrivning av det svenska civila samhället.

Men vad är då det? Och vad har civilsamhället som arena egentligen för betydelse för oss svenskar?

Roll för demokratin

En hel del, ska det visa sig. Låt oss börja med det viktigaste. Det civila samhället är av central betydelse för demokratin. Vidare så har den svenska demokratin fötts ur människors ideella engagemang.

Civilsamhällets organisationer

Begreppet civilsamhälle är intimt förknippat med demokratiska principer.

Det är nästan omöjligt att föreställa sig den svenska demokratin, med grundstenar som allmän och lika rösträtt och offentlighetsprincip, utan den kamp som människor har fört utifrån sitt ideella engagemang. Den svenska demokratins historia är till stor del också det civila samhällets historia.

Vad försiggår då på denna viktiga arena, hur går det till när all denna magic happens? Inom arenan skild från staten, marknaden och hushållen, verkar organisationer, sammanslutningar och andra aktörer.

Arbetsgivare i civilsamhället

Det civila samhällets aktörer agerar utifrån ett huvudsakligen ideellt syfte. Det innebär att de inte delar ut vinst till medlemmar, ägare eller annan person, utan återinvesterar eventuell vinst i verksamheten. Sammanslutningarnas och aktörernas huvudsakliga syfte är i stället allmännytta eller medlemsnytta – ofta både och. Syftet kan därmed beskrivas som huvudsakligen ideellt.

Seminarium i samband med publicering av forskningsrapporten »Anställd i det svenska civilsamhället«. (2018)

Att en organisation har ett ideellt syfte utesluter naturligtvis inte att den har avlönad personal. Tvärtom inrymmer civilsamhället en stor del av Sveriges arbetsgivare.

Föreningar, organisationer, samfund och stiftelser

Inom det civila samhället finns alla typer av ideella föreningar, som utgör den vanliga formen för de svenska folkrörelserna och intresseorganisationerna, liksom för många religiösa sammanslutningar.

Civila samhällets ekonomiska bidrag till BNP

Bidraget till BNP är 3,1 procent.

Antal organisationer i den svenska civila samhället

Antal organisationer i sektorn.

Antal timmar som den som arbetar ideellt lägger på sitt engagemang per månad

Timmar den ideellt engagerade lägger per månad.

De registrerade trossamfunden räknas också som en del av det civila samhället. Vidare räknas samfällighetsföreningarna dit, liksom sådana stiftelser som inte är statliga och som inte kontrolleras av ett företag eller har som ändamål att främja en enskild familj eller släkt. Vidare omfattas den så kallade nykooperationen.

Den tredje sektorn

Vi kan också beskriva samhället som uppdelat i tre huvudsakliga sektorer.

  1. Stat, landsting, kommun och myndigheter hör enligt den beskrivningen till den första sektorn.
  2. Allt som har med privat företagande vars syfte är att ge avkastning på insatt kapital räknas till den andra sektorn.
  3. Till den tredje sektorn hör de verksamheter som har med kooperation, idéburna organisationer av olika slag, den sociala ekonomin, ekonomiska föreningar, stiftelser och civilsamhälle att göra.

Tredje sektorn har en mångfald av ägarformer som inte är statliga eller kommunala och heller inte primärt vinstutdelande. Och enligt oss bör den här sektorn växa för att vi ska kunna ta hand om många av de utmaningar som samhället i framtiden ställs inför.

Personalägande är en av dessa ägarformer. Om det har vi producerat boken och forskningsrapporten Ett Sverige där anställda äger i samarbete med tankesmedjan Global utmaning.

Socialt företagande

Civilsamhällets företagande kallas ofta för socialt företagande. Civilsamhällets organisationer utgör, med statsvetaren Erik Amnås ord ett mångtydigt mellanrum där individen gestaltar sina uttrycksbehov på många olika sätt.

Människors aktiviteter i civilsamhällets 251 000 organisationer (vara 95 000 är ekonomiskt aktiva) har positiva effekter på såväl folkhälsan, välfärden som för demokratin. Värt att värna, tycker vi på Arbetsgivarföreningen KFO.

Både ideellt och avlönat arbete

Halva Sverige lägger 15 timmar i månaden

Ett kännetecknande drag för civilsamhället är att både ideellt och avlönat arbete utförs. Det frivilliga eller ideella arbetet, volontärinsatsen, är en bärande del av hela vårt Sverige, och berör på många sätt stora delar av befolkningen.

Människor gör ideella insatser för att bidra till andras välbefinnande. Och för att det är roligt förstås. Idrotten och idrottsföreningarna hör ju hit. Ungefär halva befolkningen lägger i snitt 15 timmar i månaden på ideellt arbete, enligt Ersta Sköndal Bräcke Högskola (2014).

Minst skänker mest

Ett närliggande fenomen som kännetecknar civilsamhället är gåvor och donationer. De allra största summorna pengar skänks i Sverige av ensamstående kvinnor med låg pension. De som har minst skänker mest, vilket låter högst irrationellt. Men vi människor är ju heller inte särskilt rationella.

Hur mycket är civilsamhället värt?

Civila samhällets bidrag till bruttonationalprodukten (BNP) var 3,1 procent, enligt Statistiska centralbyråns senaste mätning. Siffran publicerades i december 2018 och avser 2016 års produktion. Här ser du statistiken jämfört med året innan. Den totala ekonomin växte och det gjorde även civila sektorn i absoluta tal.

 20152016
Totala ekonomin (mdkr)Därav civila samhället (mdkr)AndelTotala ekonomin (mdkr)Därav civila samhället (mdkr)Andel
Produktion
7 358 226 3,1% 7 618 235 3,1%
Därav betalning från offentlig sektor   33     33  
BNP/Förädlingsvärde till baspris 3 721 132 3,5% 3 876 136 3,5%
BNP till marknadspris/förädlingsvärde till baspris 4 202 132 3,1% 4 385 136 3,1%
Ersättning till anställda 1 967 70 3,5% 2 063 72 3,5%
Driftsöverskott och sammansatt förvärvsinkomst, brutto 1 387 50 3,6% 1 407 50 3,6%
Kapitalinkomst, netto 26 16   19 10  
Löpande transfereringar, netto ‑67 37   ‑57 44  
Disponibel inkomst, netto 3 490 77 2,2% 3 643 77 2,1%
Konsumtionsutgift 2 976 59 2,0% 3 116 62 2,0%
Fast bruttoinvestering 991 58 5,9% 1 050 70 6,7%
Finansiellt sparande 172 ‑24   165 ‑43  

Förädlingsvärde, inkomster, utgifter och sparande, löpande priser, samt som andelar av den totala ekonomin, 2015 och 2016, mdkr. Källa: Nationalräkenskaperna och civila samhället. (SCB)

Fakta om det svenska civila samhället

  • 2 446 organisationer utför kommun- och landstingsköpta tjänster inom skola, vård och omsorg. (21 procent av de privata aktörerna totalt.)
  • 190 000 personer är förvärvsarbetande inom civilsamhället. (3,9 procent av totalt antal förvärvsarbetande i Sverige.)
  • 60 procent av de förvärvsarbetande i civilsamhället är kvinnor. (Jämfört med 48 procents andel av allt förvärvärvsarbetande totalt.)
  • 71 000 (37 procent) av det civila samhällets förvärvsarbetande personer jobbar inom ideella föreningar.

Källa: SCB