Ny arbetsgivarorganisation prio

Ett KFO med blicken på bollen

Den nya arbetsgivarorganisationen med IDEA  kommer att betyda en på alla sätt starkare organisation. Det säger KFO:s förbundsdirektör Petter Skogar.

– Det har pratats om det i decennier. Nu gör vi det, med ett gemensamt mål i sikte. Att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och utveckling för kooperativa och värderingsstyrda företag och den idéburna sektorn i Sverige.

Den första frågan till Petter Skogar är: Hur kommer samgåendet att gynna med­lem­marna?

– De organisationer som går samman har olika kompetensområden och tillsammans, svarar Petter, kommer de att kunna visa på synergier och mervärden.

Han fortsätter:

– KFO och Idea är arbetsgivarorganisationer som tillsammans kan skapa större idéburna branscher och åstadkomma ännu bättre kollektivavtal. Famna och Forum har tillsammans kraften att påverka lagar och spelregler så att den idéburna sektorn kan växa.

Dessutom hoppas Petter att fler organisationer ska vilja ansluta sig längs vägen. Hur är det konkret bra för KFO:s medlemmar?

– Det kommer att innebära vassare specialistkompetens och en ännu mer branschanpassad arbetsgivarservice till fortsatt konkurrenskraftiga avgifter. Mer för pengarna helt enkelt.

På sikt ska den nya organisationen också erbjuda en utökad regional närvaro.

Konkurrenskraftiga kollektivavtal

Att kunna erbjuda konkurrenskraftiga kollektivavtal om löner och villkor anpassade efter de olika idéburna branschernas behov. Det är, slår Petter fast, den viktigaste arbetsgivarfrågan för KFO.

Petter Skogar

– Kostnadseffektiva kollektivavtalade tjänstepensioner och försäkringar är en fantastisk anställningsförmån som våra medlemmar är stolta att kunna erbjuda sina anställda, säger Petter Skogar.

Förutsättningarna för olika branscher skiljer sig dramatiskt. Därför måste kollektivavtalen anpassas, det är det som är den svenska modellen, säger Petter.

– Istället för att trubbigt reglera arbetsmarknaden via lagstiftning har staten överlåtit till parterna att själva komma överens och teckna branschspecifika avtal.

KFO är en av få arbetsgivarorganisationer som tecknar egna avtal tjänstepensioner och försäkringar. Pension är uppskjuten lön och därmed en stor kostnad för den enskilda arbetsgivaren. För den anställde är tjänstepensionen den viktigaste materiella förmånen efter lön. För oss är det en överlevnadsfråga att kunna erbjuda så kostnadseffektiva lösningar som möjligt.

Ytterst handlar det om att hela det kollektivavtalade paketet med tjänstepensioner, försäkringar, anställningsvillkor och löner ska vara anpassade efter medlemmarnas behov.

– Den sammanlagda kostnaden för allt detta, och den professionella arbetsgivarservice vi erbjuder, måste vara lägre än privata lösningar som kan köpas på stan.

Petter tycker att medlemmarna har allt att vinna på att kraftfullare saluföra värdet av alla dessa personalförmåner i rekryteringssammanhang.

Förstå medlemmarnas verksamhet

För att kunna erbjuda medlemmarna god arbetsgivarservice måste KFO förstå deras verksamhet och de lagar och regler som styr. Ett exempel som Petter ger är att en arbetsrättsjurist som servar medlemmarna inom förskola och skola även måste kunna en hel del om skollagstiftning.

– Detsamma gäller för de som arbetar mot vård och omsorg, personlig assistans och så vidare. Att hålla sig uppdaterad med annan lagstiftning som indirekt påverkar arbetsgivarfrågorna är en pågående process inom ramen för verksamhetsutvecklingen.

KFO vill arbeta mer på bredden, med ledarskap och kompetensförsörjning eftersom det är frågor som påverkar alla ledare och chefer.

– Digitaliseringen ger oss fantastiska möjligheter att utveckla nya tjänster, men kräver investeringar i tid och pengar. Och det är också något som en större organisation har bättre möjligheter att klara.

Kooperationen i blodet

Petter är 53 år och har kooperativ praktik med sig från barnsben. I hemstaden Karlstad engagerade sig föräldrarna i, som det hette på den tiden, biodynamiskt odlade livsmedel, med hemkörning en gång i veckan från Konsum.

– Det här var långt innan e-handeln, minns han. Mamma och pappa köpte och distribuerade närodlat från småodlare. Det kallades för Matfront, vi hade lager i vår källare och jag fick hjälpa till. Coop Värmland tog sen över verksamheten.

Ett annat sätt att från insidan lära sig vad kooperation handlar om var som personalansvarig på föräldrakooperativa förskolan Tårtan.

– Jag fick komma nära mina barns vardag men också nära en personalgrupp. Jag såg med egna ögon det stora behovet av en professionell arbetsgivare när styrelsen består av lekmän. Ett ideellt engagemang behöver minst lika mycket stöd som andra verksamheter.

Petter har arbetat såväl i landsting och kommun som i statlig och privat verksamhet, med privat och offentlig logik. På KFO befinner han sig mitt emellan.

Mellan stat och kapital

– Att arbeta mellan staten och kapitalet är spännande. Och svårt. Hälften av våra medlemmar får sina medel via tjänster eller varor på en marknad, andra hälften som välfärdsproducenter med offentliga medel eller från sina medlemmar. Det gemensamma är en alternativ ägarform där vinsten går tillbaka till medlemmarna eller de anställda genom att återinvesteras.

KFO står för engagerade arbetsgivare. För förbundsdirektör Petter Skogar betyder engagemang något som ligger utanför det vi får betalt för.

– De som vi organiserar har generellt ett större engagemang i sin verksamhet eller i sitt företag. De bryr sig om. Syftet är minst lika starkt som att generera vinst och svarta siffror.

Petter ser att kooperativa idéer ger framtidshopp i en nutid präglad av klimathot, krig, ett EU som kantrar och högerpopulismens globala vindar.

Det är just här och nu som den tredje sektorn behövs, anser Petter. I ett samhälle med ökad intolerans vill människor ha delaktighet. Inte minst ungdomar vill kanalisera sitt engagemang, yrkesmässigt eller frivilligt.

Ett exempel finns utanför fönstret. Från sitt kontorsrum i city ser Petter Klara kyrka, där frivilliga tar hand om dem som vi helst inte vill se. Knarkarna, uteliggarna, de prostituerade.

Kooperativa företag har historiskt svarat upp mot behov som marknaden inte har kunnat lösa. Han anger två exempel.

– Den kooperativa handeln uppstod för att bryta oligopol där en lokal godsägare kunde ha den enda handelsboden. Man organiserade det själva för att få billigare varor. Riksbyggen startades av arbetslösa byggnadsarbetare samtidigt som det var bostadsbrist.

Tillsammansföretag

Det är svårt att hitta nutida, storskaliga exempel. Men ett fint exempel är JAG Personlig Assistans som har 5 000 anställda och Petter önskar fler och större företag inom vård, skola och omsorg. En mer expansiv, idéburen välfärdsproduktion.

– Varför inte fler varianter. Kooperativa äldreboenden som är delvis personalägda och överlag nya kooperativa företagsformer. Partnerägda företag inom juridik, media, ekonomi, arkitektur. Där är det logiskt att ägarintressen kopplas till humankapitalet. De betraktas som något annat men drivs i en form som ligger nära oss. Där tar dom kooperativa orden slut.

Tillsammansföretag är ett namn på samma sak. Samägande, inflytande, delaktighet. Med en kunskap hos gemene man om några få kooperativa bolag, som Coop, Arla och Södra Skogsägarna, finns en semantisk och kommunikativ utmaning för KFO.

Han beskriver sin känsla av att arbeta med KFO i fyra ord. »Jag har hittat hem Petter känner starkt behovet av ett KFO som samlar resurserna och tar itu med förutsättningsfrågor som skattelagstiftning, upphandling, idéburet offentligt partnerskap och lagstiftning på välfärdsområdet.

– Det är hårda kompetenser som krävs för att verka inom svenskt samtida näringsliv. När den idéburna välfärdsproduktionen ökar, när det kooperativa civilsamhället utvecklas och växer. Då är det KFO som ska samla resurserna och företräda den tredje sektorn.

Foto: Johanna Wikström