Konjunkturavmattning i ekonomin

Sedan parterna skildes åt i början av april har nästan 100 000 personer varslats om uppsägning. 570 000 tusen personer har fått gå ned i arbetstid genom korttidspermittering. Antalet konkurser har ökat med 10 procent och trots statens samlade stimulanspaket på runt 255 miljarder kronor fick vi under det andra kvartalet 2020 se Sveriges BNP minska med 8,3 procent jämfört med föregående kvartal, enligt siffror från SCB, augusti 2020.

Konjunktursinstitutet menar att efterfrågan och produktionen vänder uppåt och att förväntas öka med strax under två procent per kvartal under andra halvan av 2020. Osäkerheten är dock stor och risken för en ihållande nedgång i ekonomin kvarstår.

Vi har medlemmar som befinner sig i djup kris samtidigt som andra endast berörs marginellt. Ofta är förklaringen enkel. Vissa branscher har drabbats hårdare av virusets framfart och de restriktioner som införts. Kursgårdar och serveringar fick ta emot det första tunga slaget, och därefter drogs svångremmen åt kring butiker och insamlingsorganisationer. Gränshandeln upphörde i det närmaste helt. Samtidigt fick andra medlemmar uppleva en rusning efter livsmedel, kontorsstädning och vårdtjänster och andra undvek den omedelbara krisen tack vare oförändrad skolpeng eller andra anslag.

Utifrån att ha lyssnat på medlemmar från hela landet inser jag hur olika förutsättningarna kan vara. Samtidigt som stadslivet satts på paus och vården blivit hårt pressad i en kommun, pågår livet nära nog oförändrat i en kommun något tiotal mil bort. Medlemmar med flera olika verksamheter har klarat sig bäst. Inom samma organisation kan det inom en verksamhet förhandlas kring neddragning av personal parallellt med att andra verksamheter nyanställer.

För min del drar jag slutsatsen att medlemmar som omfattas av samma kollektivavtal och ingår i samma bransch inte nödvändigtvis har samma behov i kommande avtalsrörelse. Jag är också medveten om att flera medlemmar balanserar på ruinens brant.

Märket sätter nivån för löneökningarna

Det är läget när vi nu sätter oss med våra fackliga motparter. Ännu har vi inte fått något ”märke”, den ökningar av arbetskrafts- och lönekostnader som industrins parter har kommit överens om sedan 1998 som i praktiken satt ramarna för löneutvecklingen även inom andra branscher. Andra frågetecken är hur länge nästa avtal ska gälla, och hur vi ska hantera de avtal som löpte ut i våras och där någon lönerevision inte genomförts.

Även om läget är oklart så har vi och fackförbunden börjat diskutera hur våra avtal fungerar och vi har lyssnat på varandras erfarenheter. Förra veckan började vi de direkta förhandlingarna och vi har nu fått en bild av vad några av våra större fackliga motparter ser som rimliga höjningar och förändringar. Vi har även förmedlat våra behov och krav i vår avtalsinriktning.

Målsättningen är att vi har tecknat nya avtal i god tid innan årsskiftet. Flertalet avtal ska vara klara i oktober, och en handfull ska enligt plan slutförhandlas i november. Det här året har onekligen bjudit på en hel del överraskningar, så ett löfte om att vi håller tidsplanen vågar jag inte riktigt ge.

Så kan du som medlem förbereda dig

Jag skulle vilja be dig som medlem att ta dig lite tid att förbereda dig inför höstens avtalsrörelse. Är ni beredda på att lönerevisionen kan bli sen i år, eller rentav hamna nästa år? Har ni trots krisen hunnit genomföra medarbetarsamtal och sett över lönekriterier? Helt enkelt se över er process och förutsättningar så ni är beredda när avtalet är klart. Det enklaste sättet att vara förberedd är att se till att er verksamhet har rätt kontaktuppgifter i vårt medlemsregister. På så sätt missar varken du eller dina kollegor någon information och kan ta del av de nyheter som berör just er bransch och kollektivavtal.

Har du frågor om avtalsrörelsen får du gärna kontakta mig eller din rådgivare.