Vilka är vi?

Arbetsgivarföreningen KFO och Arbetsgivarförbundet IDEA organiserar kooperativa och ömsesidiga företag, idéburen välfärd, civilsamhällets organisationer och samhällsnyttiga företag. Gemensamt för våra medlemmar är att de bedriver verksamheter som är långsiktiga, hållbara och värderingsstyrda. Tillsammans företräder vi 5 600 medlemsföretag med tillsammans cirka 150 000 anställda.

Våra medlemmar driver långsiktigt hållbara och värdeskapande verksamheter som gror och utvecklas i Sverige. Verksamheter av den här arten fyller en central funktion i samhället och har genom historien utmanat etablerade strukturer och varit upphov till innovation och utveckling.

Vad vill vi?

Vi vill skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling för våra medlemmar vilka är verksamma inom en rad olika sektorer och branscher som t ex vård och omsorg, förskola och skola, personlig assistans och handel. Genom att tillsammans med fackliga organisationer utveckla organisationens kollektivavtal ska fler ges möjlighet att arbeta i företag med en uttalad vilja att bidra till en positiv samhällsutveckling.

Vi vill att kollektivavtal ska vara en konkurrensfördel

Den svenska modellen bygger på en hög organisationsgrad och starka parter. Här ser vi tyvärr en motsatt utveckling med sjunkande organisationsgrad.

För att inte den svenska kollektivavtalsmodellen ska vittra sönder måste arbetsmarknadens parter vara beredda att ta sig an utmaningarna. Om detta inte görs är kommer resultatet vara en tynande svensk modell där allt fler företag och anställda inte kommer att omfattas av kollektivavtal.

Om normen flyttas, så att kollektivavtalsanslutning betraktas som ett undantag, istället för en självklarhet, riskerar det att upplevas som en konkurrensnackdel bland många företag. En sådan utveckling vill vi aktivt motverka. Kollektivavtalen ska istället utformas så att de kan ge företagen viktiga konkurrensfördelar. Därför måste kollektivavtalen bättre anpassas efter de enskilda företagens och organisationernas förhållanden och bli mer flexibla.

Generellt för alla verksamheter är att demografiska förändringar, globalisering, urbanisering och digitalisering ställer höga krav på omställningsförmåga och utmanar invanda föreställningar kring bland annat organisation, arbetstider och ersättningar.

Vi vill värna märket

Såväl ekonomiska som arbetsmarknadsmässiga utmaningar ligger till grund för vår avtalsinriktning inför #Avtal2020.

Den konkurrensutsatta sektorn bestämmer de samhällsekonomiska ramarna för Sverige vilka parterna behöver ta hänsyn till. Modellen har bidragit till en väl fungerande lönebildning på svensk arbetsmarknad under de senaste 20 åren. Även antalet arbetsmarknadskonflikter och förlorade arbetstimmar på grund av strejker har varit mycket få i jämförelse med våra europeiska och nordiska grannländer. Vi värnar den nuvarande lönebildningsmodellen.

Förutsättningar inför Avtal2020

Sedan senaste avtalsrörelsen har det skett en tydlig konjunkturavmattning av ekonomin både i Sverige och globalt. Det var trenden innan det globala utbrottet av Covid-19 vars effekter i Sverige och världen är extrema. BNP föll kraftigt i världen under det andra kvartalet, även om det nu det finns nu tecken på en stabilisering.

Många branscher har drabbats hårt. Den ideella sektorn som delvis är beroende av insamlade medel har sett en kraftig minskning av intäkterna. Verksamheter som förlitar sig på besök och turism har nära nog stått stilla. Inom detaljhandeln har försäljningen minskat betydligt. Inom KFOs och IDEAs medlemsled finns verksamheter vars läge är extremt ansträngt, samtidigt som andra inte påverkats i någon större utsträckning.

Även om virusutbrottets effekter förhoppningsvis är temporära kvarstår de problem som måste vägas in vid en mer långsiktig konjunkturbedömning. Inbromsningen i ekonomin utgjorde en klar trend innan pandemin och vi ser att exportföretagen möter en knivskarp internationell konkurrens och brottas med fallande produktivitet. Det råder även en oro för att ökad protektionism och andra politiska osäkerhetsmoment kommer att påverka svensk ekonomi i negativt. Tillväxten i Sverige väntas följaktligen bli svag med en stigande arbetslöshet som följd.

Den avgörande framtidsfrågan för svensk ekonomi och arbetsmarknad är hur de individer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska få tillträde till arbetsmarknaden. För att klara det krävs en aktiv, väl fungerande arbetsmarknads- och utbildningspolitik och effektiva omställningslösningar. Arbetsgivare och fackförbund måste gemensamt sträva efter inkluderande lösningar som skapar goda förutsättningar för alla att delta i arbetslivet.

Handeln har under senare år genomgått en djupgående strukturomvandling. Denna omvandling ställer höga krav på både för etag och anställda. Företag måste vara tillgängliga för att möta människors behov och hjälpa dem att klara av livspusslet.

Förutsättningarna inom välfärdssektorn avgörs genom politiska beslut. Idag finns en utbredd oro för att framtida regeländringar kommer att drabba förutsättningarna för tillväxt och utveckling negativt. Efterfrågan på välfärdstjänster ökar och Sverige har redan nu att hantera stora utmaningar med att klara kompetensförsörjningen. Det är av central betydelse att parterna tar hänsyn till de ekonomiska ramar som bakomliggande beslut och regelverk genererar.

Andelen av hushållens resurser som går till ideell verksamhet minskar. I takt med ökad press på kommunal verksamhet, främst av demografiska orsaker, ökar dock behoven av insatser från civilsamhället. Trenden visar dock på ett ökat intresse för att engagera sig ideellt. Utan stabila ekonomiska förutsättningar finns inte basen för att anställa personal som komplement eller som huvudsaklig bemanning.

Övergripande avtalsyrkanden

Teckna fleråriga avtal eller tillsvidareavtal för att skapa goda planeringsförutsättningar för företag och verksamheter. Avtalen ska följa Huvudavtalets intentioner och utformas med hänsyn till de samhällsekonomiska ramarna där den internationellt konkurrensutsatta delen av industrin har en normerande roll.

Med hänsyn till den globala pandemin bör inga normerande nivåer för lönehöjningar skrivas in i avtalen. Parterna bör teckna avtal som gör det möjligt att ta hänsyn till den enskilda verksamhetens bärkraft och förutsättningar.

Anställningsvillkoren behöver kunna anpassas utifrån de förhållanden som råder på arbetsmarknaden. Det kan ske genom lokala kollektivavtal mellan företag och lokal fackklubb eller genom överenskommelse mellan chef och medarbetare.

Löneavtal behöver ge företag och organisationer förutsättningar för att utveckla en verksamhetsnära lönebildning och en individuell och differentierad lönesättning. Individgarantierna behöver ersättas till förmån för väl fungerande löneprocesser på arbetsplatserna eftersom individgarantier riskerar att minska företagens incitament att lägga tid och kraft på lönebildningen.

Genom verksamhetsnära lönebildning ökar möjligheterna att arbeta med det lokala jämställdhetsarbetet. Väl fungerande lönebildningsprocesser ger arbetsgivare förutsättningar att uppmärksamma och premiera arbetstagares betydelsefulla bidrag till verksamheterna.

Arbetsgivarna ska ha förutsättningar att långsiktigt och strategiskt arbeta för en god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv. Vi blir allt äldre och en god arbetsmiljö och effektiv omställning möjliggör för fler att arbeta längre. Det ger positiva ekonomiska effekter för både individ och samhälle. Genom partsgemensamma kommittéer arbetar vi kontinuerligt med arbetsmiljöfrågor. 

KFOs och IDEAs medlemmar integrerar ofta löneanställda, arbetande förtroendevalda, medlemmar, volontärer och inhyrd arbetskraft i sina verksamheter. Kollektivavtalen måste anpassas för att bättre tillvarata den fulla potentialen i företag som har en vidare bas än reguljärt lönearbete. Detta bör göras med vetskapen om att förhållandet mellan olika grupper av aktiva snabbt kan förändras och att ett grundskydd behövs för alla som deltar i verksamheten.