Avtalsinriktning 2017

Avtalsrörelsen 2017 har dragit igång och KFO kommer under året att omförhandla ett 30-tal kollektivavtal.

Årets avtalsrörelse påminner mycket om den som genomfördes 2016. Det är över 500 avtal som omfattar närmare tre miljoner arbetstagare som ska omförhandlas. För KFOs del handlar det om ett 30-tal kollektivavtal och ett antal hängavtal.

Samhällsekonomiska utgångspunkter

De samhällsekonomiska utgångspunkterna är komplexa. Det råder regionala obalanser och stora skillnader mellan den inhemska och den internationellt konkurrensutsatta sektorn. Exportföretagen möter en knivskarp internationell konkurrens och brottas med fallande produktivitet medan företag verksamma på den inhemska marknaden upplever en stark konjunktur driven av privat konsumtion och ökade investeringar. Samtidigt menar många bedömare att det finns risk för en förestående avmattning på flera områden. Det finns även en oro för att ökad protektionism och andra länders politiska beslut, exempelvis brexit, kommer att påverka svensk ekonomi i negativ riktning. 

Handeln står inför flera utmaningar då branschen under senare år har genomgått en djupgående strukturomvandling. Denna förändring ställer krav på att både företag och anställda utvecklar och anpassar sig för att möta framtidens behov. Internationalisering och branschglidning är exempel på faktorer som påverkar och driver utvecklingen i handeln.

Förutsättningarna för KFOs medlemmar inom välfärdssektorn avgörs genom politiska beslut. Idag finns en utbredd oro för att framtida regeländringar kommer att drabba förutsättningarna för tillväxt och utveckling negativt.

Utmaningar för arbetsmarknaden

Generellt för alla verksamheter är att demografiska förändringar, globalisering, urbanisering och digitalisering ställer nya krav på omställningsförmåga och utmanar våra invanda föreställningar kring bland annat organisation, arbetstider och ersättningar. Efterfrågan på välfärdtjänster ökar och Sverige står inför stora utmaningar med att klara kompetensförsörjningen. Trots minskad arbetslöshet är arbetsmarknaden polariserad mellan dem som har god utbildning och efterfrågad kompetens och dem med bristfällig kompetens och avsaknad av arbetslivserfarenhet. Arbetslösheten är mycket ojämnt fördelad mellan dem som är födda i Sverige och dem som är födda utomlands. Under 2016 var 55 procent av de inskrivna vid Arbetsförmedlingen utlandsfödda.

OECD påpekar i sin rapport i februari 2017 att Sverige har låga skulder och god tillväxt, samtidigt som vi har tagit emot ovanligt många immigranter (ca 190 000 personer under 2015 och 2016). Den avgörande framtidsfrågan för svensk ekonomi och arbetsmarknad är hur de nya svenskarna ska få tillträde till arbetsmarknaden. För att klara det krävs en aktiv, väl fungerande arbetsmarknads- och utbildningspolitik och effektiva omställningslösningar. Vi som arbetsgivare måste också ta ansvar och tillsammans med fackliga organisationer pröva nya lösningar.

Värna märket

Alltsedan industriavtalet träffades 1997 och Medlingsinstitutet inrättades 2000 har Sverige haft en väl fungerande lönebildningsmodell, vilket innebär att den internationellt konkurrensutsatta sektorn bestämmer det samhällsekonomiska löneökningsutrymmet, det så kallade märket.

Modellen har tjänat Sverige väl och har bidragit till att reallönerna ökat med 60 procent under de senaste 20 åren. Även antalet arbetsmarknadskonflikter och förlorade arbetstimmar på grund av strejker har varit mycket få i jämförelse med våra europeiska och nordiska grannländer. KFO värnar den nuvarande lönebildningsmodellen.

Stärka den svenska modellen

Den svenska modellen bygger på en hög organisationsgrad och starka parter. Därför är det oroväckande att den fackliga organisationsgraden inom LO sjunkit med 30 procent under de senaste 20 åren.

På arbetsgivarsidan är organisationsgraden, och därmed kollektivavtalens täckningsgrad, alltjämt hög inom traditionella branscher. I nya snabbväxande branscher inom service- och välfärdssektorn är organisationsgraden avsevärt mycket lägre och inom exempelvis hushållsnära tjänster och hemtjänst omfattas få företag av kollektivavtal.

För att inte den svenska kollektivavtalsmodellen ska vittra sönder måste arbetsmarknadens parter vara beredda att ta sig an dessa utmaningar. Alternativet är en tynande svensk modell där allt fler företag och anställda inte kommer att omfattas av kollektivavtal. Om normen flyttas, så att kollektivavtalsanslutning betraktas som ett undantag, istället för en självklarhet, riskerar det att upplevas som en konkurrens­nackdel bland många företag. En sådan utveckling vill KFO aktivt motverka. Kollektivavtalen ska istället utformas så att de kan ge företagen viktiga konkurrensfördelar. Därför måste kollektivavtalen bättre anpassas efter de enskilda företagens och organisationernas förhållanden och bli mer flexibla.

Övergripande avtalsyrkanden

KFO vill att avtalsrörelsen 2017 ska bli avstamp för konstruktiva samtal med samtliga motparter och ska verka för att:

  • Teckna fleråriga avtal eller tillsvidareavtal för att skapa goda planeringsförutsättningar för företag och verksamheter.
  • Anställningsvillkoren behöver kunna anpassas utifrån de förhållanden som råder på arbetsmarknaden. Det kan ske genom lokala kollektivavtal mellan företag och lokal fackklubb eller genom överenskommelse mellan chef och medarbetare. Inom många av KFOs avtalsområden behöver det ske en anpassning av bestämmelserna kopplade till de särskilda ersättningarna. Gamla bestämmelser kring vad som ses som obekväm arbetstid överensstämmer inte med ett modernt arbetsliv och ökade krav på tillgänglighet.

  • Löneavtal behöver ge företag och organisationer förutsättningar för att utveckla en verksamhetsnära lönebildning och en individuell och differentierad lönesättning. Individgarantierna behöver ersättas till förmån för väl fungerande löneprocesser på arbetsplatserna eftersom individgarantier riskerar att minska företagens incitament att lägga tid och kraft på lönebildningen. Genom verksamhetsnära lönebildning ökar möjligheterna att arbeta med det lokala jämställdhetsarbetet. Väl fungerande lönebildningsprocesser ger arbetsgivare förutsättningar att uppmärksamma och premiera arbetstagares betydelsefulla bidrag till verksamheterna.

  • Avtala om enhetliga pensions-, försäkrings- och omställningsavtal för att garantera trygga och långsiktigt hållbara förmåner. Det ligger i alla parters intresse att försäkringskollektivet fortsätter att vara bärkraftigt vilket kräver att samtliga arbetstagare omfattas av samma avtal. Ett avtal, som bör var självständigt, tillförsäkrar parterna ett direkt inflytande.

    De omställningsavtal som konstruerades för att gälla för tjänstemän inom industri- och detaljhandel har kommit att även omfatta framväxande grupper som barnskötare och undersköterskor. Vi ser yrkesgrupper som har liten eller ingen nytta av befintliga avtal. Det är rimligt att arbetsgivaren ges ändamålsenliga verktyg och att arbetstagarna erhåller ett optimalt stöd i en omställningssituation – oavsett verksamhetens natur eller arbetstagarens yrke.
  • Arbetsgivarna ska ha förutsättningar att långsiktigt och strategiskt arbeta för en god arbetsmiljö och ett hållbart arbetsliv. Vi blir allt äldre och en god arbetsmiljö och effektiv omställning möjliggör för fler att arbeta längre. Det ger positiva ekonomiska effekter för både individ och samhälle. Genom partsgemensamma kommittéer arbetar vi kontinuerligt med arbetsmiljöfrågor.