Ergonomi

Ergonomi handlar om kroppen. Belastningsergonomi handlar om hur kroppen används i arbetet och om arbetet kan medföra risk för ohälsa eller skada.

Människans kropp är gjord för rörelse och belastning. Det handlar om en lagom blandning av rörelse, belastning och återhämtning för att kroppen ska må bra.

De arbetsuppgifter som utförs och under vilka förutsättningar arbetet utförs påverkar på olika sätt kroppen. Med stöd av undersökning av arbetsförhållandena kan risker för ohälsa och skador upptäckas.

Faktorer som har inverkan på anställdas hälsa är bland annat:

  • utformning av arbetsplatser
  • inredning och hjälpmedel
  • arbetsutrustning och arbetsredskap 
  • belysning och ljudnivåer

Även krav i arbetet kan ha betydelse. Till exempel krav på hur snabbt ett arbete ska utföras.

Belastningsergonomi

Arbetsplatser och arbetsuppgifter ska ordnas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar förebyggs. Det handlar om belastningar eller andra förhållanden i arbetet som direkt eller indirekt kan påverka rörselorganen och stämbanden negativt.

Manuell hantering

Så långt det är praktiskt möjligt ska arbetet ordnas och utformas så att arbetstagarna kan använda arbetsställningar och arbetsrörelser som är gynnsamma för kroppen. Långvarigt och ofta återkommande arbete med böjd eller vriden bål, händer över axelhöjd eller under knähöjd ska undvikas. Goda synförhållanden ska finnas för att skapa gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser.

Risker för att arbetstagare drabbas av belastningsbesvär, särskilt i ryggen, vid manuell hantering av bördor och laster eller vid andra arbetsuppgifter som kräver kraftutövning ska minskas eller undvikas.

Starkt styrt eller bundet arbete

Starkt styrt arbete innebär att man har små eller inga möjligheter att påverka till exempel arbetstakt, när olika arbetsuppgifter ska utföras, när paus kan tas.

Bundet arbete betyder att det är svårt att lämna sin arbetsplats ens för korta stunder. Ett exempel är arbete i reception eller övervakningsarbete som kräver att man är närvarande hela tiden. 

Repetitivt och handintensivt arbete 

Repetitivt arbete innebär att arbetsrörelser upprepas om och om igen med kort tid för varje arbetsmoment, Om arbetet dessutom utförs i högt tempo finns risk att skador i muskler, senor, leder och vävnader kan uppstå.

Händer, armar och skuldror är delar av kroppen som kan skadas vid repetitivt arbete. Även snabba handrörelser, om arbetet utförs med stor kraft och om man utsätts för vibrationer kan öka risken för besvär. 

Förebyggande åtgärder

Förebyggande åtgärder kan vara att arbetet organiseras på så sätt att ökad variation kan ges. Till exempel kan paus för återhämtning ordnas, byte av olika arbetsuppgifter där andra delar av kroppen och muskelgrupper används eller göra flera olika arbetsuppgifter för att skapa variation. Om arbetstagaren har möjligheter genom visst eget handlingsutrymme att påverka hur arbetet ska genomföras så att rörelsevariation och återhämtning finns med kan även det förebygga belastningsbesvär.

Går det inte att variera arbetet och arbetsuppgifterna kan olika korta rörelse- och avslappningsövningar under arbetspasset ändå skapa viss variation i förebyggande syfte. 

Kunskaper

Arbetstagaren ska ha kunskaper om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas, vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför och tidiga tecken på överbelastning i leder och muskler.

Instruktioner ska finnas och ibland kan det behöva ges möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik för att kunna utföra arbetsuppgifterna på ett för kroppen skonsamt sätt.