Ergonomi

Undersök arbetsförhållandena med ditt systematiska arbetsmiljöarbete

Ergonomi handlar om kroppen. Belastningsergonomi handlar om hur kroppen används i arbetet och om arbetet kan medföra risk för ohälsa eller skada.

Människans kropp är gjord för rörelse och belastning. Det handlar om en lagom blandning av rörelse, belastning och återhämtning för att kroppen ska må bra.

De arbetsuppgifter som utförs och under vilka förutsättningar arbetet utförs påverkar på olika sätt kroppen. Med stöd av undersökning av arbetsförhållandena kan risker för ohälsa och skador upptäckas.

Ergonomiska faktorer med inverkan på dina anställdas hälsa

  • utformning av arbetsplatser,
  • inredning,
  • arbetsteknik,
  • arbetsutrustning och arbetsredskap, och
  • belysning och ljudnivåer

Även krav i arbetet kan ha betydelse. Till exempel krav på hur snabbt ett arbete ska utföras.

Belastningsergonomi

Arbetsplatser och arbetsuppgifter ska ordnas så att risker för hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar förebyggs. Det handlar om belastningar eller andra förhållanden i arbetet som direkt eller indirekt kan påverka rörselorganen och stämbanden negativt.

Manuell hantering

Så långt det är praktiskt möjligt ska arbetet ordnas och utformas så att arbetstagarna kan använda arbetsställningar och arbetsrörelser som är gynnsamma för kroppen. Långvarigt och ofta återkommande arbete med böjd eller vriden bål, händer över axelhöjd eller under knähöjd ska undvikas. Goda synförhållanden ska finnas för att skapa gynnsamma arbetsställningar och arbetsrörelser.

Risker för att arbetstagare drabbas av belastningsbesvär, särskilt i ryggen, vid manuell hantering av bördor och laster eller vid andra arbetsuppgifter som kräver kraftutövning ska minskas eller undvikas.

Exempel på riskfyllda arbetsuppgifter kan vara att hantera otympliga förpackningar eller hjälpa personer att förflytta sig. Förflyttning av en person kan dessutom innehålla riskfyllda moment både för medarbetaren och brukaren. Att medarbetare har goda kunskaper tillsammans med tillgängliga och väl fungerande arbetsredskap är viktiga förebyggande åtgärder.

Starkt styrt eller bundet arbete

Starkt styrt arbete innebär att man har små eller inga möjligheter att påverka till exempel arbetstakt, när olika arbetsuppgifter ska utföras, när paus kan tas.

Bundet arbete betyder att det är svårt att lämna sin arbetsplats ens för korta stunder. Ett exempel är arbete i reception eller övervakningsarbete som kräver att man är närvarande hela tiden.

Repetitivt och handintensivt arbete 

Repetitivt arbete innebär att arbetsrörelser upprepas om och om igen med kort tid för varje arbetsmoment. Om arbetet dessutom utförs i högt tempo finns risk att skador i muskler, senor, leder och vävnader uppstår.

Händer, armar och skuldror är delar av kroppen som kan skadas vid repetitivt arbete. Även snabba handrörelser, om arbetet utförs med stor kraft och om man utsätts för vibrationer, kan öka risken för besvär. 

Handintensivt arbete betyder att arbetet utförs med ihållande snabba handledsrörelser i kombination med kraft. Om det sker ofta eller under en väsentlig del av arbetsdagen kan det orsaka belastningsbesvär även när det sker med låg kraft.

Risken för belastningsbesvär påverkas av flera faktorer, såsom hur stor ansträngningen är. Det inkluderar bland annat handledens rörelsehastighet och den kraft som utövas. Hur ofta, under hur lång tid, om belastningen är ihållande eller om det finns avbrott som ger återhämtning har också betydelse. 

Förebyggande åtgärder på olika nivåer

När en verksamhet undersöker de arbetsuppgifter som förekommer och under vilka förhållanden arbetet utförs på, är det bra att undersöka på flera nivåer.

På organisatorisk nivå kan arbetet ordnas på ett sätt som ökar variationen i det, med syfte att ge kroppen en blandning av rörelse, belastning och återhämtning. Det kan även involvera att se över arbetstider, bemanning, delning av information, kunskapspåfyllnad med mera. Till exempel kan pauser för återhämtning ordnas, arbetsuppgifter varieras så att andra delar av kroppen och muskelgrupper används, eller så kan flera olika arbetsuppgifter för att skapa variation.

Kika på hur samarbete och kollegialt stöd fungerar på gruppnivå. På individnivå undersöks om arbetstagaren har möjligheter att till viss del själv påverka hur arbetet ska genomföras för att öka rörelsevariationen och återhämtning. 

Går det inte att variera arbetet och arbetsuppgifterna så kan olika korta rörelse- och avslappningsövningar läggas in under arbetspasset för att skapa variation i förebyggande syfte. 

Innebär arbetsuppgifterna tunga lyft handlar det om att se över förutsättningarna för ergonomin. Vid hantering av stora paket och otympligt emballage vid exempelvis varuleveranser finns gränsangivelser för vikt som ska följas. Undersök om det finns arbetsredskap som kan underlätta i hanteringen och om rörelseutrymmet är tillräckligt för att kunna utföra arbetet med en god ergonomi. 

Vid arbete med brukare kan bedömning av brukarens egen insats i förflyttningsmoment bidra positivt.

Samverkan på flera nivåer, samtal om arbetet och om olika arbetssituationer är avgörande nycklar i både det förebyggande och efterhjälpande arbetet. 

Kunskaper om ergonomi

Arbetstagaren behöver få den kunskap som behövs för att kunna jobba på ett sådant sätt som minskar risken för ohälsa. Det kan vara kunskap om lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och brukares hjälpmedel ska användas, vilka risker olämpliga arbetsställningar, arbetsrörelser och olämplig manuell hantering medför och tidiga tecken på överbelastning i leder och muskler.

Instruktioner ska finnas och ibland kan det behöva ges möjlighet att träna in en lämplig arbetsteknik för att kunna utföra arbetsuppgifterna på ett för kroppen skonsamt sätt.

Arbeta systematiskt med ergonomi

Ergonomi är en del av ditt systematiska arbetsmiljöarbete och blir första gången aktuellt i steg 1 av 5 när du undersöker arbetsförhållandena på de anställdas arbetsplatser. Det handlar om på vilket sätt du i praktiken får till rutiner för undersökning av arbetsförhållandena och bedömning av eventuella risker. Det handlar också om vem som gör vad och när och på vilket sätt medarbetarna har och får de kunskaper de behöver för att arbete ska vara så säkert som det går. Det gäller att hitta ett arbetssätt som är anpassat och som fungerar i praktiken.