Undersök arbetsförhållandena

Att undersöka arbetsförhållandena hjälper arbetsgivaren i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Genom löpande undersökning av arbetsförhållandena skaffar arbetsgivaren sig kunskap om hur förutsättningarna i arbetet ser ut och kan lättare hitta var risker kan finnas för arbetstagare att skada sig eller bli sjuka av arbetet.

Vad är det som ska undersökas?

Kanske har ni hört talas om social, organisatorisk och fysisk arbetsmiljö? Det handlar om alla de förutsättningar som finns i den miljö där arbete utförs. Olika faktorer som kan påverka arbetstagare både positivt och negativt. En god arbetsmiljö handlar om att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i både fysiskt och psykiskt avseende. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagare inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Även arbetstid och löneformer har betydelse. Det ska eftersträvas att arbetet ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling, självbestämmande och yrkesmässigt ansvar. Kan inte betryggande skydd uppnås på annat sätt ska arbetsgivaren se till att personlig skyddsutrustning finns för att skydda arbetstagaren i dennes arbete.

Blankett finns under relaterade dokument.

Planeras förändringar i verksamheten?

När ändringar planeras i verksamheten ska arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa och olycksfall som kan behöva åtgärdas. Det handlar om att ta reda på vilka eventuella arbetsmiljörisker en förändring i verksamheten skulle kunna innebära för arbetstagarna i syfte att kunna åtgärda riskerna i tid.

Det kan exempelvis handla om personalförändringar, nya arbetstider och metoder, andra organisationsförändringar, om- och nybyggnationer eller ny maskinell utrustning.

När det handlar om omorganisation och eventuella neddragningar i verksamheten behöver arbetsgivaren vid MBL-förhandlingar med fackliga organisationer kunna redovisa sin riskbedömning samt vilka åtgärder arbetsgivaren planerar att göra i och med förändringen.

Till stöd för bedömningen kan det underlätta att ställa sig följande frågor.

  • Vad består ändringarna av?
  • Var i verksamheten ska ändringarna genomföras?
  • Vilka arbetstagare eller grupper av arbetstagare berörs av förändringarna?
  • Kommer ändringarna medföra några risker för berörda arbetstagare som kan leda till ohälsa eller olycksfall i arbetet?
  • Är dessa risker allvarliga eller inte?

Vid upptäckta risker ska dessa åtgärdas. Det som inte kan åtgärdas direkt skrivs ner i en handlingsplan. Genomförda åtgärder ska följas upp och kontrolleras.

Använd blankett för riskbedömning och handlingsplan för detta.

Undersökning av arbetsförhållandena, exempel:

  • Ta reda på hur arbetstagarna på arbetsplatsen mår.
  • Organiseras arbetet så att arbetstagare har förutsättningar att klara av sina arbetsuppgifter inom utsatt arbetstid?
  • Hur är trivseln och samarbetet? Behöver intervjuer, enkäter eller mätningar göras för svar?
  • Finns det något positivt respektive negativ i er verksamhet som påverkar den goda arbetsmiljön?
  • Vet alla vem som ansvarar för vad i organisationen och till vem man kan vända sig om man behöver hjälp i sitt arbete?
  • Har de som fått arbetsmiljöuppgifter fördelade till sig tillräckliga kunskaper?
  • Undersök arbetsmiljön utifrån olika platser och arbetsuppgifter. Hur är det med de fysiska förutsättningarna där arbetsuppgifter utförs?
  • Finns redskap och hjälpmedel, och används dessa?
  • Hur ser säkerhetskulturen ut? Utförs arbetsuppgifterna enligt de instruktioner som finns – på det sätt som är säkrast för att förhindra skada eller mest skonsamt ergonomiskt?
  • Behöver mätning av en viss arbetsmiljöfråga göras, exempelvis ljudnivån eller inomhusluftens kvalitet?
  • Vad i dessa sammanhang kan påverka måendet och kroppen: samtalston och bemötande, hot och våld, brist på information och instruktioner, otydligheter i uppdraget, ensamarbete, arbetsorganisation?
  • Förekommer buller, dålig belysning, dålig luft, lyft, dåliga arbetsställningar eller dåliga hygieniska förhållanden?
  • Förekommer hög sjukfrånvaro?
  • Rapporteras risker, tillbud och olycksfall? Vet samtliga arbetstagare att, när och på vilket sätt detta ska rapporteras?
  • Om förändringar ska ske i verksamheten behöver riskbedömning göras redan i planeringsstadiet.

Tillvägagångssätt, exempel:

  • Prata om aktuella arbetsmiljöfrågor vid personalmöte, vad fungerar bra och vad behöver förbättras? Känner någon stress, värk, rädsla? Känner någon glädje och tillfredsställelse?
  • Fokusera på en viss arbetsmiljöfråga eller ett visst tema som behöver förbättras. Hur kan ni arbeta vidare?
  • Behöver interna informationen utvecklas eller behöver instruktioner för ett visst arbetsmoment tas fram för att förbättra säkerheten?
  • Utgå från hur ett typiskt arbetspass kan se ut från start till slut. Vad innehåller arbetspasset för arbetsuppgifter och under vilka förutsättningar utförs arbetet på? Finns det risker i något utav de olika momenten som behöver åtgärdas? Vad behöver förbättras? Hinns arbetsuppgifterna med?

Övrigt stöd:

  • Checklistor som lyfter olika frågor kan vara till hjälp.
  • Arbetsmiljöverket har tagit fram en hel del verktyg, webbutbildningar och stöd för arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete. På Arbetsmiljöverkets webb finns alla regler tillgängliga.