Skyddsombud och skydds­kommitté

Innehåll
Varför ett skyddsombud?
Skyddsombudets uppgifter
Skyddsombudets befogenheter
6:6 a-begäran
Skyddsombudsstopp
Utomstående arbetskraft
Studerandeskyddsombud
Elevskyddsombud
Skyddskommitté
Tystnadsplikt

Varför ett skyddsombud?

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare och anställda samarbeta i arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbets­miljön, men det är ett krav att det systematiska arbetsmiljöarbetet drivs tillsammans med de anställda och deras representanter.

På en arbetsplats med minst fem anställda som är regelbundet sysselsatta ska det finnas ett skyddsombud. Skyddsombud, även kallad arbetsmiljöombud, utses av lokal arbetstagarorganisation, det vill säga facket, eller av anställda.

Skyddsombudets uppgifter

Skyddsombudet är de anställdas röst i skyddsfrågor. De tar del av handlingar som rör arbetsmiljön, får utbildning och deltar vid planering av nya och ändrade lokaler, arbetsmetoder med mera. Skyddsombudet sitter med i en eventuell skyddskommitté. Regler om skyddsombud återfinns i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen.

Skyddsombudets befogenheter

Skyddsombud, eller arbetsmiljöombud, kan begära att arbetsgivaren vidtar åtgärder i syfte att förebygga ohälsa eller olycksfall i arbetet. I första hand sker det löpande arbetsmiljöarbetet i samverkan mellan arbetsgivaren och skyddsombudet.

Om skyddsombud anser att åtgärder behövs för en tillfredställande arbetsmiljö, till exempel en viss undersökning, ska detta framföras till arbetsgivaren. Detta görs vanligen skriftligt till artbetsgivaren via en så kallad 6:6a-anmälan.

6:6 a-begäran

Vad gäller om arbetsgivare får en begäran om åtgärd från skyddsombud, en så kallad 6:6 a?

(Uttalas sex-sex-a.) När ett skyddsombud bedömer att åtgärder behöver vidtas till skydd för arbetstagares hälsa i arbetet ska ombudet ta upp det med arbetsgivaren. Skyddsombud och arbetsgivare kan utifrån sina uppdrag ibland göra olika bedömningar av vilka risker som finns i arbetet, hur allvarliga riskerna är och vilka åtgärder som kan behövas.

Skyddsombud kan välja att formalisera sin begäran om åtgärd genom att överlämna en så kallad 6:6 a-begäran (arbetsmiljölagen kap 6 § 6a) till arbetsgivaren. Får du en sån begäran ska du som arbetsgivare omgående bekräfta tillbaka att begäran är mottagen.

Du kan med fördel samtidigt bjuda in ombudet till ett möte för att gemensamt prata om ombudets begäran. Vid mötet kan en handlingsplan upprättas om hur åtgärderna ska hanteras. Även datum för uppföljning och nya möten kan samtidigt bokas.

Blir inte skyddsombudet tillfreds med arbetsgivarens svar och åtgärder kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket med en anmälan. Myndigheten kontaktar då till arbetsgivaren för att bedöma om föreläggande eller förbud, med eller utan vite, ska läggas på arbetsgivaren.

Skillnanden mellan begäran och anmälan

6:6 a-begäran lämnas till arbetsgivaren medan 6:6 a-anmälan lämnas till Arbetsmiljöverket.

Skyddsombudsstopp

Vad gäller om arbetsgivare får ett skyddsombudsstopp i sin verksamhet?

Om arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa ska skyddsombud genast vända sig till arbetsgivaren.

Kan faran inte direkt rättas till av arbetsgivaren kan skyddsombudet bestämma att arbetet ska avbrytas i avvaktan på ställningstagande av Arbetsmiljöverket. Åtgärden kallas för skyddsombudsstopp. (Arbetsmiljölagen kap 6 § 7.) På samma sätt kan skyddsombudet agera om arbetstagare utför arbete ensam och för inhyrda arbetstagare i arbetsgivarens verksamhet.

Inträffar ett stopp i arbetsgivarens verksamhet och den omedelbara och allvarliga faran inte går att hantera direkt i dialog mellan arbetsgivare och skyddsombud ska arbetsgivaren omgående vända sig till Arbetsmiljöverket och be om myndighetens ställningstagande.

Arbetsmiljöverket kan besluta om att stoppet ska bestå eller lösa upp stoppet så att arbetet direkt kan återupptas. Det kan vara förenat med straff att bryta mot ett skyddsombudsstopp.

Utomstående arbetskraft

Skyddsombud har befogenheter att agera till skydd för utomstående arbetskraft med avseende på rätten att begära beslut från Arbetsmiljöverket. När det gäller inhyrd arbetskraft har skyddsombud dessutom rätten att avbryta arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa, så kallat skyddsombudsstopp.

Studerandeskyddsombud

För vuxna studerande, till exempel studenter vid universitet och högskolor, finns ett system med studerandeskyddsombud. Studerandeskyddsombudets roll är starkare än elevskyddsombudens. Studerandeskyddsombud ska bland annat ingå som ledamöter i skyddskommittén och har rätt att ta del av information i samma utsträckning som andra skyddsombud och ledamöter i skyddskommittén. De omfattas även av gällande tystnadsplikt.

Studerandeskyddsombud har rätt att driva ärenden och att överklaga Arbetsmiljöverkets beslut för att ta till vara de studerandes intressen i arbetsmiljöfrågor. Studerandeskyddsombudens rättigheter garanteras genom att de får en möjlighet att föra skadeståndstalan om de hindras i sitt uppdrag.

Vuxna som genomgår eftergymnasial utbildning företräds i arbetsmiljöarbetet av studerandeskyddsombud. Ett studerandeskyddsombud ska vara minst 18 år.

Elevskyddsombud

Elever i grundskolans årskurs 7–9 och specialskolans årskurs 7–10 samt gymnasieskolan företräds av elevskyddsombud i arbetsmiljöarbetet.

Även yngre elever samt elever i specialskola har rätt att delta i arbetsmiljöarbete efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt.

Skyddskommitté

Skyddskommittén är ett rådgivande organ till chefen. Kommitténs uppgift är att delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen och följa genomförandet. Regler för skyddskommittéer finns i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen.

Genom kollektivavtal kan man bestämma att skyddskommittén ska utgöras av ett forum som har en annan benämning och som behandlar både arbetsmiljöfrågor och andra frågor. På så vis kan skyddskommitténs arbetsuppgifter hanteras i samma forum som man har information och samråd enligt medbestämmandelagen.

Skyddskommitténs uppgifter

En skyddskommitté ska alltid finnas på arbetsplatser som har 50 eller fler anställda som arbetar regelbundet. Kommittén ska bestå av arbetsgivarrepresentanter, fackliga företrädare och minst ett skyddsombud. Kommittén bör träffas minst fyra gånger per år. Information om vilka som är med i skyddskommittén ska delges alla anställda.

Kommitténs uppgifter är att lägga arbetsmiljöaspekter på all slags planering. Kommittén ska titta extra på arbetsgivarens handlingsplaner för det systematiska arbetsmiljöarbetet, planering av lokaler, företagshälsovård och arbetsmiljöutbildning, organisationen av arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten på arbetsplatsen. Blir skyddskommittén oenig om en arbetsmiljöfråga kan kommittén vända sig till Arbetsmiljöverket.

Tystnadsplikt

Kommitténs ledamöter och skyddsombudet har tystnadsplikt och får inte röja eller utnyttja vad han eller hon fått ta del av genom sitt uppdrag. Det kan till exempel handla om yrkeshemligheter, arbetsförfaranden, affärsförhållanden och enskildas personliga förhållanden.