Lojalitetsplikt och bisyssla

Hur hänger de ihop?

Den arbetsrättsliga lojalitetsplikten innebär att förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren ska vila på en ömsesidig lojalitet och förtroende. Det är en ömsesidig arbetsrättslig princip.

Lojalitetsplikten är en övergripande arbetsrättslig princip som gäller även om den inte skulle ha kommit till direkt uttryck i ett anställningsavtal eller kollektivavtal. Den finns intagen i så gott som samtliga våra kollektivavtal.

Även arbetsgivaren ska vara lojal mot arbetstagaren. Tvister om arbetsgivarens bristande lojalitet är mycket sällsynta.

Lojalitet undviker skada

Lojalitetsplikten utgör en samlingsbeteckning för ett antal arbetsrättsliga förpliktelser. Arbetsdomstolen har såvitt gäller arbetstagarens förpliktelser gentemot arbetsgivaren beskrivit lojalitetsplikten såsom att arbetstagaren inte får skada arbetsgivaren, är skyldig att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika lägen där hen kan komma i pliktkollision.

Vad lojalitetsplikten omfattar

Den omfattar bland annat

  • att fullgöra en fullgod arbetsprestation,
  • att följa arbetsgivarens anvisningar,
  • att avstå från att överskrida sin kritikrätt,
  • att inte inneha skadlig bisyssla (och särskilt inte bedriva konkurrerande verksamhet),
  • att iaktta tystnadsplikt och diskretion om arbetsgivarens verksamhet,
  • att inte ge eller ta mutor och
  • att i övrigt visa omsorg och aktsamhet i arbetet.

Var gränsen går för lojalitetsplikten i det enskilda fallet beror på de närmare förhållandena inom branschen, den aktuella verksamhetens beskaffenhet, arbetsuppgifternas art, arbetstagarens ställning hos arbetsgivaren och om arbetstagaren på något sätt har äventyrat arbetsgivarens kundrelationer.

Det står arbetsgivaren fritt att ställa upp ordningsregler i interna föreskrifter och på så sätt för de anställda inskärpa vikten av att lojalitet iakttas inom vissa utpekade områden.

Gäller alla arbetstagare

Lojalitetsplikten gäller alla arbetstagare men det är av självklara skäl rimligt att ställa högre krav på chefer som besitter mer kunskap om arbetsgivarens verksamhet och därför potentiellt skulle kunna skada arbetsgivaren i större omfattning.

Vid allvarligare överträdelser av lojalitetsplikten riskerar en arbetstagare att sägas upp eller avskedas. Även skadeståndsskyldighet för brott mot kollektivavtalet kan komma på fråga. Det finns även straffrättsliga sanktioner om det skulle röra sig om ett brott mot lagen om företagshemligheter.

Lojalitetsplikten gäller under hela anställningstiden. Då anställningen upphör står det i princip arbetstagaren fritt att till exempel bedriva konkurrerande verksamhet.

Det finns exempel på så kallade konkurrensklausuler som förbjuder främst högre befattningshavare att bedriva konkurrerande verksamhet efter anställningens upphörande. Sådana får inte vara så inskränkande att de i princip utgör ett yrkesförbud.

Regler för bisyssla

Arbetstagarens lojalitetsplikt innebär bland annat att inte inneha en för arbetsgivaren skadlig bisyssla.

Vad är en bisyssla?

En bisyssla är i princip allt som en arbetstagare tillfälligt eller permanent ägnar sig åt vid sidan av sin anställning och som inte kan hänföras till privatlivet.

Det kan innebära att arbetstagaren arbetar extra i en anställning, utövar uppdrag eller bedriver egen verksamhet vid sidan av sitt ordinarie arbete. Det är utan betydelse om bisysslan ger ekonomisk ersättning eller inte.

Politiska och fackliga uppdrag

Politiska och fackliga uppdrag är normalt tillåtna bisysslor. Aktiviteter av olika slag som typiskt hör till privatlivet, till exempel att utöva en hobby eller att sköta sin och familjens egendom och privata angelägenheter, räknas inte som bisysslor, exempelvis att sitta i bostadsrättsföreningens styrelse eller vara fotbollstränare åt det egna barnets fotbollslag.

Utgångspunkten är att arbetstagare får ha bisysslor på sin fritid så länge som arbetsuppgifterna inte blir eftersatta.

För privatanställda saknas lagregler om bisyssla men i samtliga våra kollektivavtal finns regler om bisyssla intagna.

När bissyssla inte är tillåtet

Arbetsgivaren kan förbjuda en bisyssla om den är något av följande.

  • Förtroendeskadande: Bisysslans art innebär att förtroendet för arbetstagarens opartiskhet eller arbetsgivarens anseende riskerar att skadas (till exempel genom synligt engagemang i moraliskt tveksamma aktiviteter)
  • Arbetshindrande: Omfattningen av bisysslan innebär att arbetstagaren inte kan ägna sin anställning hos arbetsgivaren full tid och kraft (till exempel genom att inte komma utvilad till arbetet)
  • Konkurrensskadlig: Bisysslan konkurrerar med arbetsgivarens verksamhet. (Denna sorts bisyssla har Arbetsdomstolen genomgående ansett utgöra grund för uppsägning eller avskedande om det inte rör sig om en bagatellartad överträdelse.)

En deltidsanställd arbetstagare får förstås skaffa sig anställning hos annan arbetsgivare för att klara sin försörjning. Det torde dock med fog kunna påstås att arbetstagaren, i vart fall inte utan arbetsgivarens uttryckliga medgivande, inte får ha annan anställning eller bedriva egen näringsverksamhet som innebär att den totala sysselsättningsgraden överstiger en heltidstjänst. 

Arbetstagare som har en bisyssla har enligt kollektivavtalsregleringen typiskt sett en skyldighet att anmäla bisysslan till arbetsgivaren för att bereda denne en möjlighet att ta ställning till om den är tillåtlig eller ej.

Arbetstagaren är skyldig att i sammanhanget lämna de uppgifter som arbetsgivaren anser behövs för att kunna bedöma bisysslan. På grund av okunskap och bristande vilja förekommer det att det är slumpen som avgör om en arbetsgivare får kännedom om en bisyssla eller ej.

Arbetsgivaren bör därför medvetandegöra arbetstagarna om dennes skyldigheter att anmäla bisysslan och lämna uppgifter. Detta kan lämpligen ske årligen i samband med medarbetar- eller lönesamtal.